Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

I januari 2022 presenterade Folkhälsomyndigheten resultaten från det första årets utvecklingsarbete inom ramen för den nya stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet. För uppföljningsdelen får bland annat flera nya indikatorer egna webbrapportblad.

Antalet fall av TBE fortsatte att öka 2023. Personer som vistas i områden där TBE förekommer uppmanas att ta ställning till vaccination i enlighet med regionernas rekommendationer för ett ha ett gott skydd inför fästingsäsongen.

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Här finns 2018 års rapporteringar om de anmälningspliktiga sjukdomarna samlade.

Här har vi samlat olika sammanställningar av statistik för antibiotikaförsäljning i Sverige.

Här finns kommunikationsmaterial, utbildningsmaterial och metodstöd som kan användas i det dagliga arbetet med vaccinationer och vaccinationsprogram.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2024. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

I faktabladet beskrivs vad regionala statistikområden och socioekonomiska områdestyper är. För att visa ett exempel på redovisning av hälsoutfall efter socioekonomisk områdestyp används typ 2-diabetes.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Boende- och närmiljö påverkar vår hälsa Denna rapport sammanfattar och analyserar resultat kring hur miljön påverkar befolkningens hälsa. Huvudsaklig källa är Miljöhälsoenkäten, en undersökning som Folkhälsomyndigheten genomför vart fjä

Clostridium difficile årsrapport 2012 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

23rd annual report The annual report of enhanced pertussis surveillance describes the outcome of the number of reported cases of pertussis for all age groups with enhanced monitoring of pertussis in children and adolescents that has been ongoing in Sweden since 1997. The report describes in detail

Rapporten beskriver de faktorer som har vägts in i beslutet om en rekommendation av vaccination mot covid-19 till ungdomar som är 16 år och äldre, samt till särskilda grupper barn från 12 års ålder.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 20 (12 – 18 maj 2025).