Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att m&

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

1 Bilaga 6. Enkät till nordiska länder om hållbar livsmedelskonsumtion Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Metod Under våren 2022 tog Folkhälsomyndigheten i samverkan med Livsmedelsverket fram en

1 Bilaga 5. Mål- och strategidokument av relevans för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Inledning Dokumentet innehåller kortfattade beskrivningar av

Information från Regeringen/Socialdepartementet

1 Bilaga 2. Indikatorer för mål och delmål I uppdraget har det ingått att föreslå indikatorer för uppföljning av målen och delmålen, och att beakta samhälleliga förutsättningar för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion vid utformningen av dem. De nationella mål som föreslås tydliggör vad vi

1 Bilaga 1. Livsmedelskonsumtionen idag och hur mycket den behöver förändras – bakgrund till delmålens målnivåer Den här bilagan tillhör rapporten En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag, artikelnummer 24004. Inledning I denna bilaga beskrivs vilken

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsan i Sverige – Indikatorsbeskrivningar Sida 2 (90) Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se

Bilaga till rapporten på väg mot en god och jämlik hälsa