Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hakmaskar är vanligt förekommande i fuktiga klimat i tropikerna och är där en mycket viktig orsak till blodbrist (anemi), främst hos barn. Sjukdomen ses i Sverige endast i form av så kallat importfall. Annan benämning: Ankylostomiasis.

Hendravirus är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

Zikaviruset sprids med myggor och kan ge en mild febersjukdom med hudutslag, ögoninflammation och ibland ledvärk. Viruset har numera spridning i tropiska delar av Afrika, Asien och Oceanien samt Central- och Sydamerika.

Humant immunbristvirus (hiv) identifierades i början av 1980-talet som orsaken till det dödliga sjukdomstillståndet acquired immune deficiency syndrome (aids), och förekommer idag över hela världen.

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framförallt hos fjäderfä. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning

Tuberkulos (TB) är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien.

Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Andra benämningar: Akut smittsam icke bakteriell gastroenterit, Norwalkinfektion, Vinterkräksjuka, Winter vomiting disease.

Trypanosomiasis är en infektionssjukdom som kan uppträda i olika sjukdomsformer. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har hos oss någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i tropiska Afrika. Andra benämningar: Afrikansk sömnsjuka, Sömnsjuka.

Usutuvirus sprids mellan fåglar via myggor, och smittan tros vara utbredd bland fåglar i Afrika. Sedan början av 2000-talet förekommer sjukdomen även säsongsvis bland fåglar i flera europeiska länder. Vid utbrott bland fåglar överförs ibland smittan via myggstick till andra djur, inklusive

Syfilis var tidigare en mycket vanlig sexuellt överförd smitta, men sjukdomen blev allt mer sällsynt i Sverige mot 1900-talets slut. I andra delar av världen är dock syfilis fortfarande vanligt. Annan benämning: Lues.

Strongyloidiasis är en maskinfektion där människa infekteras genom att komma i kontakt med larver, som kan penetrera intakt hud.

Infektion med trikiner är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. I Sverige är sjukdomen ovanlig. Under senare år har dock enstaka fall påvisats hos vildsvin. Annan benämning: Trikininfektion.

Yersiniainfektion är en bakteriesjukdom som förekommer över hela världen. Vanliga symtom är diarré, kräkningar och buksmärtor. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa, men sprids oftast via förorenade livsmedel. Årligen rapporteras runt 200–300 fall som blivit smittade i Sverige.

Listeriabakterien är vanligt förekommande i vår omgivning. Den finns i jord, vatten och i tarmen hos många däggdjur, inklusive människan. Listeriabakterien kan orsaka sjukdom hos både djur och människa. Annan benämning: Listerios.

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara.

Loiasis är en maskinfektion som framför allt ger symtom från huden. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i de tropiska områden där smittan finns. Annan benämning: Loa loa.

I Sverige rapporteras omkring 200–400 fall av shigellainfektion per år, majoriteten har smittats utomlands. Bakterien sprids främst genom smittade födoämnen, till exempel grönsaker som bevattnats med förorenat vatten. Andra benämningar: Bacillär dysenteri, rödsot.

Snäckfeber, schistosomiasis (efter orsakande inälvsmask) eller bilharzios (efter maskens "upptäckare", tysken Bilharz) är ett typexempel på sjukdomar vars utbredning präglas av människans levnadsmönste r.

Detta är en vanlig form av matförgiftning, och sjukdomstillståndet är en förgiftning, ingen infektion. Vissa stafylokocker kan nämligen vid sin tillväxt i livsmedel bilda ett bakteriegift (toxin) som retar tarmen.

Smittkoppor var en virussjukdom som tidigare drabbade människor i hela världen. Smittkoppor var den första sjukdomen som man framgångsrikt kunde vaccinera mot. År 1980 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) världen vara fri från smittkoppor. Annan benämning: Variola.

Människans spolmask, Ascaris lumbricoides, är en av våra vanligaste parasiter. Man smittas genom förtäring av till exempel förorenade grönsaker. Annan benämning: Ascaris, Toxocarainfektion.

Springmask förekommer över hela världen. Infektion med springmask yttrar sig främst som en mer eller mindre besvärande klåda kring ändtarmens mynning, framför allt nattetid. Sjukdomen är vanlig i Sverige. Annan benämning: Enterobiasis.

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer smittar via jord och gödsel. Annan benämning: Tetanus.

Begreppet "binnikemask" kan avse tre olika sjukdomar, orsakade av nöt-, svin- respektive fiskbinnikemasken. De två första orsakas av bandmaskar av släktet Taenia, den sistnämnda av bandmasken Diphyllobothrium latum.

Babesios, eller piroplasmos, är en bland veterinärer välkänd malarialiknande, fästingöverförd sjukdom, som är vanligt förekommande bland kor och får i södra och mellersta Sverige. Annan benämning: Piroplasmos.