Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

HALT är en mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning i särskilt boende. Här hittar du praktisk information om hur du kan mäta, analysera och arbeta med lokala data.

Det här kunskapsstödet kartlägger och analyserar en typisk patientresa för personer med riskfaktorer för svåra infektionsförlopp, med fokus på antibiotikans roll.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vård och äldreomsorg är högriskmiljöer för spridning av antibiotikaresistenta bakterier på grund av det höga antibiotikatrycket. God vårdhygien är ett viktigt verktyg för förhindra spridning av resistenta bakterier inom vården. Därför behövs…

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

En del i informationsmaterialet Rena händer räddar liv

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka livshotande tarminfektion efter antibiotikabehandling, framför allt hos äldre individer. År 2004 upptäcktes en mer aggressiv typ av C. difficile (PCR ribotyp 027/PFGE NAP1) i Nordamerika. Denna typ har orsakat flera svåra utbrott i världen, inklusive i våra grannländer Finland och Danmark. Det…