Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En sammanställning som gjordes av Folkhälsomyndigheten visade att 78 vattenburna sjukdomsutbrott inträffade mellan åren 1992 och 2011. De flesta utbrotten orsakades av förorenat grundvatten men utbrotten med det största antalet smittade kunde kopplas till ytvatten.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Slutrapport - Calicivirussäsongen 2005/2006 Vid Folkhälsomyndigheten

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Slutrapport - Calicivirussäsongen 2009/2010 Under 2010 rapporterades

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Slutrapport - Calicivirussäsongen 2010/2011 Gastroenteritutbrott

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Redaktionen Elsie Castro och Lena Sundqvist Rapporten publicerades 2014-07-03 Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland…

Slutrapport - Calicivirus, 2012/2013 Rapport om det aktuella virusläget Redaktionen Redaktör: Elisabeth Hallin och Lena Sundqvist Innehåll Denna vinter har antalet fall av vinterkräksjuka återigen ökat i jämförelse med förra säsongen som var ovanligt mild. Totalt rapporterades 7000 fall av norovirus under säsongen 2012/2013. Säsongen utvecklades till en början på liknande sätt som under flera tidigare…

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2019–2020 (vecka 40, 2019 – vecka 20, 2020) analyserades 23 982 prover varav 3 397 var positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten (98 procent; n=3133) av de positiva proven norovirus och endast en mindre del sapovirus (tabell). De flesta av de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna, som…

Under säsongen 2023–2024 rapporterades 5 709 fall av calicivirus motsvarande en incidens av 54 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning jämfört med säsongen 2022–2023 (49 fall per 100 000 invånare). Medianåldern bland de rapporterade fallen var 73 år (spridning 0–110 år) och 52 procent var kvinnor. Rapportering av calicivirus…

Under säsongen 2024–2025 rapporterades 5 184 fall av calicivirusinfektion, motsvarande en incidens av 49 fall per 100 000 invånare. Det är en minskning jämfört med säsongen 2023–2024 (54 fall per 100 000 invånare). Medianåldern bland de rapporterade fallen var 74 år (spridning 0–100+ år) och 54

Sammanfattning Calicivirussäsongen 2017-2018 kännetecknades av en ovanligt tidig säsongstart i början av oktober och sträckte sig sedan in i maj. Toppen med flest antal rapporterade fall inföll i början av april vilket var ovanligt sent jämfört med tidigare säsonger. Totalt rapporterades 4 323 fall av calicivirus och högst incidens (antal fall per 100 000 invånare) hade Jönköping följt av Östergötland…

Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus, som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt kontakt mellan personer. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under en och samma säsong. För att skydda sig från vinterkräksjuka…

Sammanfattning I familjen calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus, som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Norovirus är vanligast och man räknar med att cirka en miljon svenskar drabbas årligen. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd, är återinsjuknanden inte ovanliga. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt…

Sammanfattning Denna vinter har antalet fall av vinterkräksjuka återigen ökat i jämförelse med förra säsongen som var ovanligt mild. Totalt rapporterades 7000 fall av norovirus under säsongen 2012/2013. Säsongen utvecklades till en början på liknande sätt som under flera tidigare år med ett tydligt vartannat års mönster men nådde aldrig upp i de höga rapporteringssiffror som setts tidigare. Från att…

Sammanfattning Att döma av antalet inrapporterade fall tyder allt på att vinterkräksjukesäsongen 2015-2016 har varit av det mildare slaget och i stor utsträckning liknat de två senaste säsongerna. Oftast följs en säsong med många smittade av en mild säsong. Anledningen till att vi nu sett tre på

Sammanfattning Gastroenteritutbrott orsakade av norovirus innebär stora problem inom hälso- och sjukvården och på äldreboenden. Utbrotten genererar stora kostnader och organisatoriska problem på grund av förlängda vårdtider, intagningsstopp med tillhörande platsbrist, utlokalisering av patienter

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Majoriteten har lyssnat på myndighetens rekommendationer under våren. Sedan covid-19 klassades som en pandemi har Folkhälsomyndigheten genom enkätundersökningar följt befolkningens beteendeförändringar utifrån rekommenderade smittskyddsåtgärder. Resultaten visar att 80 procent har anpassat sitt

1 juli 2020 En ny förordning om viss sjukpenning och smittbärarpenning med anledning av covid-19 träder i kraft. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vissa riskgrupper behöver avstå från förvärvsarbete utanför hemmet tills vidare på grund av särskilt hög risk för att bli allvarligt sjuk i covid-

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet