Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.

Bakgrund Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i förskoleåldern är

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerat livsmedel och vatten, eller direkt från person till person vid nära kontakt. Barn i förskoleåldern är ofta asymtomatiska men kan ändå utsöndra virus och ge upphov till sekundär smitta. Misstänkta

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

Clostridium perfringens är en bakterie som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Den kan bilda bakteriegift (toxin) och är en vanlig matförgiftningsbakterie.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.

West nile-virus sprids framför allt mellan fåglar via myggor, men människor kan också smittas av myggor som bär på viruset. Sjukdomsfall förekommer i stora delar världen. I Europa sprids viruset framför allt i de södra och östra delarna. En annan benämning på sjukdomen är nilfeber.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som nästan bara drabbar människa. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Annan benämning: Pertussis.

TBE (Tick Borne Encephalitis) eller fästingburen hjärninflammation är en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

Meningokocker kan orsaka allvarlig sjukdom i form av meningit, sepsis eller en kombination av båda. Sjukdomen drabbar framför allt småbarn och tonåringar. De vanligaste serogrupperna av N. meningitidis är A, B, C, Y och W-135. I flera länder i Europa, där sjukdomsförekomsten har varit hög, ingår

Rickettsios orsakas av bakterier som tillhör gruppen Rickettsia. Det finns många olika arter av Rickettsia och sjukdomsbilden varierar beroende på art. Rickettsioser är en grupp vektorburna sjukdomar som förekommer globalt.

Toxoplasmos är en är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa och som man i första hand kopplar samman med skador på foster eller nyfödda barn.

Under 2015 rapporterades 603 fall av kikhosta, en incidens på 6,1 per 100 000. Antalet fall minskade jämfört med 2014 men sjukdomsförekomsten var fortfarande högre än under åren 2008–2013. Flest fall rapporterades i januari–februari och augusti–september. Figur 1. Antalet rapporterade fall av

Leptospiros är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomen går hos människa under flera olika namn, bland annat Weils sjukdom och fältfeber. Leptospiros hos människa var i Sverige under 1900-talets första hälft inte ovanligt, numera ses nästan inga fall

Leishmaniasis är en infektionssjukdom som kan uppträda i olika sjukdomsformer beroende på art av Leishmania. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Espundia, Kala Azar, Orientböld.

Malaria är en mycket utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Sjukdomen sprids via myggor. De allra flesta malariadödsfall drabbar barn under fem år i Afrika söder om Sahara.

År 2013 anmäldes 1 316 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13,7 fall per 100 000 invånare, vilket var den lägsta sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 2004. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 14,4 till 19,5 per 100 000 under 2005-2012. Ålder och kön Medianåldern

År 2015 anmäldes 1 314 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13 fall per 100 000 invånare, vilket var en ökning jämfört med 2014. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 12 till 19,5 per 100 000 under 2006–2015 (se tabell nedan). Medianåldern bland fallen var 69 år och