Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sjukdomen salmonella sprids främst via livsmedel eller kontakt med djur och ger magsjuka med feber och diarré. Sjukdomen kan ge allvarliga följder, särskilt för riskgrupper. Salmonella är vanlig globalt och i Sverige anmäls upp till 2 000 fall årligen. Smittan kan förebyggas genom god

Klamydia orsakar av en bakterie och är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige. Den förekommer i hela världen.

Under 2007 rapporterades totalt 110 fall av cryptospori­diuminfektion. Det är ungefär samma nivå som 2006. Liksom under de 2 föregående åren var en tredjedel inhemskt smittade (35 personer). Vid vissa parasitlaboratorier i Stockholm tittar man efter cryptosporidier i samtliga avföringsprov som

Zikavirus är ett virus tillhörande gruppen flavivirus dit även gula febern, dengue, japansk encefalit, fästingburen encefalit (TBE) och West Nile-virus hör. I likhet med gula febern och dengue-virus sprids zikavirus med aedes-myggor som är aktiva dagtid. Zikavirus är känt hos primater sedan 1947

Infektion och bärarskap av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är anmälningspliktig sedan 1 januari 2000. Sedan 1995 har dessa bakterier anmälts genom den så kallade "Frivilliga laboratorierapporten". MRSA började få en ökad spridning i många länder på 1980-talet och betraktas i många

Inga fall av röda hund rapporterades under året. Epidemiologisk trend Röda hund blev genom allmän vaccination sällsynt i Sverige redan i slutet av 1980-talet. Det sista inhemska fallet av medfödd röda hund i Sverige inträffade år 1985. Ingen pågående inhemsk smittspridning förekommer idag. De

Folkhälsomyndigheten ansvarar för den nationella övervakningen av smittsamma sjukdomar, speciellt de som omfattas av smittskyddslagen. Det gäller sjukdomar som finns i Sverige, men även sjukdomar som riskerar att spridas till Sverige från andra länder, eller som människor kan smittas av i andra

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Bakgrund Invasiv meningokockinfektion är en allvarlig sjukdom som vanligen ger meningit (hjärnhinneinflammation) eller sepsis (blodförgiftning). Sjukdomen kan utvecklas snabbt och ge en allvarlig sjukdomsbild inom några få timmar. Symtomen är initialt feber och frossa, huvudvärk, illamående och

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

Bakgrund Bakterier som producerar enzymer av typen ESBLCARBA (extended spectrum betalactamases med karbapenemasaktivitet) är en variant av ESBL-producerande bakterier. ESBLCARBA är en resistensmekanism hos framförallt gramnegativa tarmbakterier som medför att de kan bryta ned samtliga grupper av

Giardia lamblia (även kallad G. intestinalis eller G. doudenalis) är ett urdjur, en så kallad protozo, som orsakar tarminfektion. Parasiten kan orsaka diarré och buksmärta men man kan också vara bärare utan symtom. Den utsöndras via avföring och sprids ofta via förorenade livsmedel eller vatten.

Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vatten och den sprids främst via vatten och kan då man andas in den ge svår lunginflammation. Det är framför allt äldre personer som insjuknar, och i huvudsak män. Även personer med nedsatt immunförsvar blir oftare svårt sjuka. Utfall och trend

Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem.

Trender Under 2010 anmäldes totalt 334 fall av EHEC-infektion (3,6 fall per 100 000 invånare och år). Detta är en ökning med 46 % sedan 2009. Ökningen kan uppfattas som stor, men 2009 var ett år med ovanligt få EHEC-fall och 2010 års antal fall är mer normalt jämfört med tidigare år. Den

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

Vibrioinfektion orsakas av vibriobakterier som finns i framför allt bräckt och salt vatten i Norden och i många andra länder. Bad kan leda till infektion i sår vilket kan leda till allvarlig sjukdom och behöver behandlas snabbt. Vibrio kan också ge öroninfektion efter bad eller leda till

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades

Infektion med campylobacter är den vanligaste rapporterade orsaken till bakteriell gastroenterit i Sverige. Komplikationer i form av ledbesvär (reaktiv artrit) är relativt vanligt förekommande. Bakterien sprids framförallt via förorenat vatten eller förorenad mat. Den kan finnas i avföringen hos

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Clostridium difficile halvårsrapport 2013 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Clostridioides difficile är en anaerob, sporbildande tarmbakterie som kan ge upphov till alltifrån mild diarré till livshotande tjocktarmsinflammation. C. difficile-infektion (CDI) drabbar vanligen äldre individer som fått behandling med antibiotika eller andra medel som påverkar den normala

ESBL (betalaktamas med utvidgat spektrum) är enzymer som medför resistens mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bär på ESBL är ofta samtidigt resistenta mot andra typer av antibiotika, vilket gör dem särskilt svårbehandlade. ESBL kan hittas hos flera