Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 201 fall av ESBL-CARBA-producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens av 1,9 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är 57 fall fler än under 2018 och fallen rapporterades från 20 av 21 regioner. Något fler män än kvinnor med

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 280 fall av yersiniainfektion. Incidensen var 2,7 fall per 100 000 invånare och nästan 8 av 10 fall (n=215) var smittade i Sverige (figur 1 och S1). Incidensen för smittade i Sverige var högre under 2018 jämfört med föregående år men för den

Yersiniainfektion är en zoonos som sprids via förorenat vatten eller livsmedel. Fläskkött är det viktigaste livsmedlet för överföring av smittan till människa. Det är främst en inhemsk smitta, som huvudsakligen ger sjukdom hos barn i förskoleåldern. Sjukdom hos människa orsakas av arterna Y.

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 39 fall (figur 1) varav majoriteten (n=30) smittades i Sverige. Det är en ökning jämfört med 2023 då 12 fall rapporterades, varav de flesta fallen smittades utomlands. Under 2024 rapporterades fall från fyra regioner, flest fall rapporterades

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Acanthamoeba är frilevande amöbor som lever i vatten och fuktig jord. De har påvisats i samtliga världsdelar och dess utbredning är sålunda global. Acanthamoeba är framför allt en viktig orsak till hornhinneinfektion hos bärare av kontaktlinser men kan också orsaka djupare infektioner.

Anisakiasis är en masksjukdom som kan ge buksmärtor och kräkningar. Parasiten kan finnas i saltvattensfisk över stora delar av världen. Annan benämning: Torskmask.

Aspergillos är en svampinfektion vars kliniska sjukdomsbild kan variera mycket – från ett godartat astmaliknande tillstånd till en livshotande sjukdom. De livshotande sjukdomsbilderna ses nästan enbart hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Det finns över 100 olika arter av atypiska mykobakterier. Vissa ger aldrig sjukdom hos människa, andra gör det ibland. Andra benämningar: Icke tuberkulösa mykobakterier, miljömykobakterier, anonyma mykobakterier.

Infektion med Blastocystis spp är en tämligen vanlig protozoinfektion som förekommer över hela världen, även i Sverige.

Brucellos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Människan smittas framför allt via opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Otillräckligt uppvärmt kött utgör också en risk. Andra benämningar: Maltafeber, undulantfeber.

Candidainfektion är en svampsjukdom som företrädesvis ger infektion ytligt i hud/naglar eller på slemhinna. Djupare infektioner med Candida drabbar i regel patienter vars allmäntillstånd är nedsatt, till exempel på grund av cancer, diabetes, operation, hiv etc.

Coccidioidomycos är en sjukdom som är ganska vanlig inom vissa områden i USA men som också finns i länder i Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom dessa områden.

Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem.

Filariainfektioner används ofta som benämning på en grupp infektionssjukdomar som samtliga orsakas av nära besläktade rundmaskar (nematoder). Andra benämningar: Wuchereria, Brugia, Elefantsjuka.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst

Detta är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (toxin) som bildats i felaktigt förvarad eller tillredd fisk av familjerna Scombroidae och Scomberesocidae (makrill, tonfisk, bonito). Annan benämning: Scombrotoxisk fiskförgiftning.

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Ockelbosjukan orsakas av ett virus som sprids av myggor som sannolikt smittats av andra djur, troligen fåglar. Utbredningen i Sverige är stort sett begränsad till Dalarna och södra Norrland. Annan benämning: Bärplockarsjuka.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små