Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att m&

Rapporten är unik eftersom den har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Rapporten har fokus på kunskap och attityder om hiv hos allmänheten (16–44 år) i Sverige. Rapporten ger en bild av hur kunskapsläget och attityderna har förändrats över tid.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Vi har ingen kunskap om hur användningen av nitazener ser ut i Sverige eftersom det saknas data vad gäller användning. Men vi vet att dödsfall kopplade till nitazener ökat i Sverige.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

En kartläggande litteraturöversikt inom området hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Denna rapport handlar om motiverande samtal (MI) bland unga och unga vuxna (16-29 år) inom områdena hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

De undersökningar eller register som många indikatorer bygger på har startat olika år, en del har existerat i decennier medan andra är nystartade. Det kan även ha skett en utveckling eller revidering av enkätfrågor eller registeruppgifter som gör att data inte längre är jämförbara med tidigare år. Sådana data som inte är jämförbara med tidigare år redovisas inte i Indikatorlabbet.

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

RAPID är ett EU-finansierat projekt som bidrar till analys av folkhälsodata utan fördröjning genom en skalbar infrastruktur för myndighetens fångst, bearbetning, lagring och delning av data inom övervakning av smittsamma sjukdomar. RAPID, som står för Real-time Analysis of Public health Integrated Data, är ett EU-finansierat projekt som syftar till…

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Det som många gånger avgör om indikatorn kan brytas ned på läns- eller kommunnivå är storleken på dataunderlaget. Om underlaget är för litet, som det ofta är på kommunnivå och ibland även på länsnivå, finns en risk att data kan knytas till en specifik person genom s.k. bakvägsidentifiering. I uppföljningssystemet inkluderas då endast sammanslagen (aggregerad) data för att få en total mängd där det…

Information from Folkhälsomyndigheten

GENSAM (Gemensam nationell hantering av sekvenseringsdata inom klinisk mikrobiologi) är Folkhälsomyndighetens plattform och databas för automatiserad analys av helgenomsekvenseringsdata. Landets kliniska mikrobiologiska laboratorier som utför sekvenseringen lokalt deponerar genererade data som sedan analyseras centralt och delas med smittskyddsenheter samt berörda aktörer. Projektet…

Det varierar från år till år och även mellan olika delar av landet. När man tittar på data över start för smittspridning tillbaka över åren som varit kan man övergripande säga att den period där det finns störst risk för smitta är mellan oktober/november till april/maj.