Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den 7 januari 2016 bedömdes detta utbrott av Listeria AscI0194 i Sverige vara över. Den troliga smittkällan var konsumtion av gravade och rökta fiskprodukter.

Den 18 november 2021 bedömdes det nationella utbrottet av salmonella Coeln vara över. Konsumtion av färska groddar var trolig smittkälla.

I november 2019 bedömdes detta utbrott av hepatit A vara över. Mellan 2016 och 2018 utreddes ett utbrott av hepatit A i Europa som var kopplat till sexuell smitta.

Den 26 juni 2024 bedömdes detta utbrott av mpox vara över. Under april och maj pågick ett utbrott av mpox i Sverige. Utbrottet skedde efter en längre tid utan spridning inom Sverige. Under juni har utbrottet stannat av.

I Sverige och globalt dominerar fortsatt varianter av SARS-CoV-2 inom omikrongruppen JN.1. Varianter som tillhör genetisk grupp XFG (en kombination av två virusvarianter inom JN.1) dominerar sedan sommaren 2025 smittspridningen i Sverige och Europa. Världshälsoorganisationen (WHO) och ECDC

Följande vaccinationer, givna av vårdgivare i Sverige, finns i NVR: Vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, humant papillomvirus, rotavirus) som är givna till

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

3 juni 2020 Region Stockholms telefonlinje för allmänheten på flera språk blir nationell genom ett samarbete mellan regionerna och Folkhälsomyndigheten. Telefonlinjen bemannas av hälsokommunikatörer och hälsoinformatörer i regionerna som talar arabiska, somaliska, persiska, tigrinja, amarinja och

Utbildningsmaterialet riktar sig till personal som arbetar i serveringsmiljö och används vid utbildningar i metoden Ansvarsfull alkoholservering. Den här utbildningen är för dig som arbetar på ett serveringsställe. Du kan bidra till att skapa en trevlig serveringsmiljö genom att serveringen av

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser

En litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med

2 februari 2021 En stickprovskontroll i fyra regioner visar att den brittiska varianten av coronaviruset ökat i Sverige. Vi har därmed en liknande spridning i Sverige som i andra europeiska länder. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att Astra Zenecas vaccin mot covid-19, som har godkänts, i första

1 april 2020 Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd om allas ansvar för att förhindra smittspridning träder i kraft. Syftet med de allmänna råden är framför allt att skydda de mest sårbara i samhället: riskgrupper och äldre. 1 april 2020 Regeringens beslut om besöksförbud på samtliga landets

I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar