Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Med användning av narkotika och dopningsmedel menar vi till exempel på vilket sätt, hur mycket och hur ofta en använder: cannabis (marijuana, hasch) kokain amfetamin metamfetamin heroin ecstasy/MDMA ketamin nya substanser som ger liknande effekter som narkotika (nya psykoaktiva substanser, NPS, även kallade designer-/nätdroger) dopningsmedel (som anabola steroider…

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten från 2018 är en studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Ja, det finns statistik på användandet av olika typer av narkotika i Sverige. I befolkningen som helhet är användningen av enskilda substanser relativt låg enligt befolkningsundersökningar, så resultaten blir känsliga för statistiska slumpvariationer. Därför slås data om olika substanser ofta ihop

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Denna systematiska litteraturöversikt är en sammanställning av vetenskapligt publicerade studier som rör metoder för att förebygga spelproblem, med metaanalyser av de områden där detta var möjligt.

Legalisering innebär att något som varit olagligt blir lagligt. Det kan innebära att det exempelvis blir tillåtet att bruka och inneha cannabis, och även att tillverka och sälja cannabis i reglerad form. Avkriminalisering kan innebära att handlingen, ofta bruk eller mindre innehav, fortfarande är olaglig men den är inte längre kriminell och registreras…

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Molero et al. Sports Medicine - Open (2017) 3:31

Bilaga från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten