Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 476 fall av syfilis motsvarande en incidens 4,7 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 22 procent jämfört med 2017 (n=389) vilket befäster den uppåtgående trenden sedan 2000 (figur 1). Av de rapporterade fallen hade 36 procent (n=171)

Sammanfattning och bedömning 2018 rapporterades det högsta antalet fall av ehec någonsin. Incidensen var 8,7 fall per 100 000 invånare och ungefär 7 av 10 fall (627) var smittade i Sverige (figur 1 och 2). Ökningen av ehec-fall sågs i stort sett i hela landet (figur 3), och framförallt under sommar

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 199 fall av legionellainfektion motsvarande en incidens av 1,9 fall per 100 000 invånare och år, vilket är i nivå med 2017 (196 fall). Medianåldern för fallen var 69 år (spridning 9–88 år) varav 131 var män och 68 kvinnor. Liksom de

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 1 139 fall med hepatit B vilket är något färre fall än 2017 och cirka hälften så många fall som 2016. Framförallt har fall som fått infektionen utomlands minskat och kan förklaras av ändringar i migrationsflödet (figur 1). Under 2018 var 93

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 123 fall av hepatit A - en ökning från 2017 (110 fall). Det var den högsta siffran rapporterade fall sedan 2009 och andelen som smittats i Sverige var lika stor som andelen utlandssmittade (figur 1). Ökningen av fallen i Sverige under

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 89 fall av listerios motsvarande en incidens av 0,9 fall per 100 000 invånare och år – en mindre ökning från 2017 (81 fall). Majoriteten av fallen (97 procent) smittades i Sverige. Medianåldern var 71 år (spridning 0-98 år) varav 46 kvinnor och

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 715 fall vilket motsvarar en incidens på 7 per 100 000 invånare. Incidensen var i stort sett oförändrad under 2018 jämfört med 2017 (figur 1). Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 33 år (spridning 0-87 år) och 54 procent var kvinnor (n

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 3864 fall av MRSA motsvarande en incidens av 38 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2017 (37 fall per 100 000 invånare; n=3735). Andelen fall som smittats i Sverige och utomlands var 49 respektive 45

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2018–2019 (vecka 40, 2018 – vecka 20 2019) analyserades 24 042 prover och av dessa var 3 377 prover positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten av de positiva proven norovirus och en mindre del sapovirus (tabell 1).

Sammanfattning och bedömning Antal rapporterade fall av influensa nådde en medelhög intensitet under säsongen 2018–2019 (figur 1). Säsongen dominerades av influensa A(H1N1)pdm09 med en efterföljande våg av influensa A(H3N2). Både antalet analyserade prov och antalet laboratorieverifierade fall var

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 506 fall av tuberkulos (TB) i Sverige motsvarande en incidens av 4,9 fall per 100 000 invånare - en minskning med 5 procent jämfört med 2017. Jämförelsevis minskade incidensen med 27 procent mellan 2016 och 2017 (figur 1). Av dessa 506 fall hade

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 444 fall av VRE motsvarande en incidens av 4,3 fall per 100 00 invånare (figur 1). Det är en ökning med 82 procent jämfört med 2017 (n=244 fall) vilket till stor del beror på ett omfattande utbrott. VRE rapporterades från 19 av 21 regioner. Under

Beskrivning av klinik och problematik Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i

Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.

Sammanfattning och bedömning Totalt rapporterades 8 132 fall i Sverige 2018 motsvarande en incidens av 80 fall per 100 000 invånare. Det är det lägsta antalet fall på fem år och minskningen ses både bland fall smittade i Sverige och i utlandet (figur 1). Sett över en längre tidsperiod ses dock en

Information från Folkhälsomyndigheten

Clostridium difficile årsrapport 2012 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 6 475 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 63 fall per 100 000 invånare (figur 1). Sedan 2016 har incidensnivåerna legat relativt stabilt i landet (figur S1) men med fortsatt stora skillnader mellan de

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades

Bakgrund Sorkfeber är en virussjukdom som orsakas av Puumalaviruset och sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt

Trender Under 2010 anmäldes totalt 63 fall av listerios (0,7 fall per 100 000 invånare och år). Detta är en minskning med 14 % jämfört med det rekordhöga antal som anmäldes 2009 (73 fall) men antalet fall 2010 var fortfarande högt sett i ett längre tidsperspektiv. Listeria har haft mycket fokus

Clostridium difficile årsrapport 2010 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Clostridium difficile årsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker