Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Amöbainfektion är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen. Den är dock vanligare i till exempel Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa. Andra benämningar: Amöbadysenteri, Entamoeba, infektion med Entamoeba histolytica.

Anaplasmos är en fästingburen sjukdom som orsakas av en intracellulär bakterie som infekterar vita blodkroppar. Sjukdomen förekommer globalt, främst i Europa, Nordamerika och Asien, men diagnostiseras sällan hos människa. I sällsynta fall kan infektionen ge allvarliga symtom.

Leishmaniasis är en infektionssjukdom som kan uppträda i olika sjukdomsformer beroende på art av Leishmania. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Espundia, Kala Azar, Orientböld.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Toxoplasmos är en är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa och som man i första hand kopplar samman med skador på foster eller nyfödda barn.

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser.

Vibrioinfektion orsakas av vibriobakterier som finns i framför allt bräckt och salt vatten i Norden och i många andra länder. Bad kan leda till infektion i sår vilket kan leda till allvarlig sjukdom och behöver behandlas snabbt. Vibrio kan också ge öroninfektion efter bad eller leda till

Bakgrund Invasiv meningokockinfektion är en allvarlig sjukdom som vanligen ger meningit (hjärnhinneinflammation) eller sepsis (blodförgiftning). Sjukdomen kan utvecklas snabbt och ge en allvarlig sjukdomsbild inom några få timmar. Symtomen är initialt feber och frossa, huvudvärk, illamående och

År 2015 anmäldes 1 314 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13 fall per 100 000 invånare, vilket var en ökning jämfört med 2014. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 12 till 19,5 per 100 000 under 2006–2015 (se tabell nedan). Medianåldern bland fallen var 69 år och

År 2013 anmäldes 1 316 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13,7 fall per 100 000 invånare, vilket var den lägsta sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 2004. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 14,4 till 19,5 per 100 000 under 2005-2012. Ålder och kön Medianåldern

Pneumokocker är ett av de vanligaste smittämnen som orsakar luftvägsinfektioner som akut öron-, bihåle- och lunginflammation, men kan även orsaka invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast i de yngsta och äldsta

Bakgrund Infektioner med betahemolytiska grupp A streptokocker (GAS, Streptococcus pyogenes) är vanliga och orsakar bland annat halsfluss, svinkoppor (impetigo), och ytliga sårinfektioner. GAS kan också orsaka mer allvarliga invasiva infektioner (iGAS) såsom blodförgiftning (sepsis), rosfeber (

Bakgrund Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Symtomen på listerios är oftast milda men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det är endast den invasiva

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall. Ålder och vaccinationsstatus Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 3 547 fall av MRSA motsvarande en incidens av 34 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med sex procent jämfört med 2022 (n= 3340; figur 1), men ännu inte i nivå med åren före pandemin (2017–2019; n =3814). Sextioen procent av fallen angavs

Sammanfattning och bedömning Under 2022 rapporterades 3 340 fall av MRSA motsvarande en incidens av 32 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2021 (n= 2895; figur 1), men lägre än genomsnittet för åren före pandemin (2017–2019; n =3814). Sextio procent av fallen

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Under 2022 ökade

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades 1 431 fall av salmonellainfektion motsvarande en incidens av 13,5 fall per 100 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 2024 (15,2 fall per 100 000 invånare). Incidensen för personer smittade i Sverige var lägre än föregående år (6,8

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1993 fall av salmonellainfektion motsvarande en incidens av 19 fall per 100 000 invånare. Incidensen av inhemska fall har varit stabil över tid (7,4 fall per 100 000 invånare under 2019) medan incidensen hos smittade utanför Sverige fortsätter att minska (figur 1). Av de utlandssmittade (n=1215) smittades flest i…

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 31 Denna rapport publicerades

Delrapport 4 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika