Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionala beslut och ge enskilda läkare stöd i bedömningen av vilka personer som bör erbjudas postexpositionsprofylax och vilka riskgrupper som bör erbjudas vaccination.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Att ha bostadsutrymmen som sovrum i en källare är förknippat med ökad risk för bland annat radon, fukt och mögel, bristfälligt dagsljus och bristfällig ventilation. Men om alla dessa parametrar är bra, och boendet inte medför någon risk för människors hälsa, finns det inget som hindrar asylboende i källare ur hälsoskyddssynpunkt…

Ensamhet är en samhällsutmaning som påverkar många människors livskvalitet och hälsa. Redan görs mycket för att minska ensamhet, men utan en gemensam plan är det svårt att uppnå resultat och utvärdera arbetet. Eftersom orsakerna till ensamhet är komplexa behöver åtgärder komma från olika håll. Här…

Människors hälsa påverkas av var de bor och den miljö de vistas i till vardags. Viktiga faktorer är till exempel ljudmiljön och luftkvaliteten i boende- och närmiljön. Genom att minska exponeringen för riskfaktorer i miljön, såsom luftföroreningar, farliga kemikalier och buller skapar vi hälsosammare utomhus- och inomhusmiljöer…

Ett nätverk för sakkunniga i Sveriges samtliga regioner, med syfte att driva utvecklingen av en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för patienter, medarbetare och befolkning. Temagrupper inom nätverket: alkoholprevention, fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbetsplats, hälsofrämjande förhållningssätt, hälsofrämjande primärvård, hälsofrämjande vårdmiljö, matvanor, psykisk hälsa, riktade hälsosamtal…

WHO beslutade den 23 juli att utbrottet av apkoppor ska klassificeras som ett internationellt hot mot människors hälsa, på engelska kallat Public Health Emergency of International Concern (PHEIC). Det innebär att WHO ser ett behov av samordnade insatser internationellt och att WHO ger rekommendationer till länderna. Det är sedan upp till varje land att vidta de åtgärder…

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Yttrande från Folkhälsomyndigheten

Yttrande från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Resultaten i rapporten visar att antalet fall av HPV-orsakad cancer som kan undvikas över 100 år genom vaccination av tidigare ovaccinerade kvinnor i åldern 18–26 år blir mellan 56 och 239 fall beroende på val av vaccin och vaccinationstäckning.

Grundförfattning. Beslutade: 30 november 2022. Gäller från och med: 1 mars 2023.

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

Grundförfattning. Beslutade: 26 april 2016. Gäller från och med: 20 maj 2016.

Denna systematiska litteraturöversikt är en sammanställning av vetenskapligt publicerade studier som rör metoder för att förebygga spelproblem, med metaanalyser av de områden där detta var möjligt.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Detta är en vägledning för att stödja de regionala smittskyddsenheterna i deras beredskapsplanering för hälsokontroller vid gränspassager.

Information från Folkhälsomyndigheten

På fritiden finns många möjligheter till rörelse, till exempel genom idrott och motion, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Här får du en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja