Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser.

Vibrioinfektion orsakas av vibriobakterier som finns i framför allt bräckt och salt vatten i Norden och i många andra länder. Bad kan leda till infektion i sår vilket kan leda till allvarlig sjukdom och behöver behandlas snabbt. Vibrio kan också ge öroninfektion efter bad eller leda till

West nile-virus sprids framför allt mellan fåglar via myggor, men människor kan också smittas av myggor som bär på viruset. Sjukdomsfall förekommer i stora delar världen. I Europa sprids viruset framför allt i de södra och östra delarna. En annan benämning på sjukdomen är nilfeber.

Bakgrund Invasiv meningokockinfektion är en allvarlig sjukdom som vanligen ger meningit (hjärnhinneinflammation) eller sepsis (blodförgiftning). Sjukdomen kan utvecklas snabbt och ge en allvarlig sjukdomsbild inom några få timmar. Symtomen är initialt feber och frossa, huvudvärk, illamående och

Pneumokocker är ett av de vanligaste smittämnen som orsakar luftvägsinfektioner som akut öron-, bihåle- och lunginflammation, men kan även orsaka invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast i de yngsta och äldsta

Bakgrund Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Symtomen på listerios är oftast milda men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det är endast den invasiva

Malaria orsakas av encelliga parasiter som sprids till människan via myggor. De vanligaste symtomen är svår frossa och plötslig feber, men även illamående, kräkningar, diarréer, huvud- och muskelvärk. Sjukdomen är mycket utbredd i tropiska och subtropiska områden i världen, framför allt i Afrika

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

TBE är en virussjukdom som överförs till människan via fästingar som blivit infekterade när de sugit blod från smittade gnagare. TBE kan ge hjärn- och/eller hjärnhinneinflammation med hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljuskänslighet och yrsel. Var tionde person får även olika förlamningssymtom

Algtoxinförgiftning (blågröna alger/cyanobakterier) utlöses av gifter, toxiner, som alger producerar vid algblomning. Andra benämningar: Blågröna alger, cyanobakterier.

Babesios, eller piroplasmos, är en bland veterinärer välkänd malarialiknande, fästingöverförd sjukdom, som är vanligt förekommande bland kor och får i södra och mellersta Sverige. Annan benämning: Piroplasmos.

Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.

Giardiainfektion har global spridning. Parasiten kan förekomma hos de flesta däggdjur, till exempel hund, katt, nötboskap och får. Annan benämning: Giardiasis.

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Cryptosporidiuminfektion orsakas av en parasit som förekommer globalt och som kan orsaka mag/tarmsymtom hos människor. Parasiten kan spridas via förorenat vatten och mat, eller vid kontakt med infekterade djur eller människor. I Sverige rapporteras cirka 700 fall per år.

Chagas sjukdom finns endemisk i Central- och Sydamerika och kan uppträda i olika sjukdomsformer. Sjukdomen har vid några fåtal tillfällen diagnostiserats i Sverige hos personer som levt i endemiskt område. Annan benämning: Amerikansk trypanosomiasis.

Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.

Hantavirusinfektioner kan orsakas av många varianter av hantavirus och förekommer i stora delar av världen. Sjukdomen överförs till människor via gnagare. Hantavirus kan orsaka alltifrån asymtomatisk (symtomfri) infektion till dödlig infektion. I Sverige förekommer bara varianten puumalavirus, som

Borreliainfektion sprids via fästingar och finns troligen på de flesta platser där dessa förekommer. Annan benämning: Lyme disease, borrelios.

Bacillus cereus är en i miljön allmänt förekommande bakterie som finns över hela världen. I likhet med några andra bacillusarter kan den bilda bakteriegifter, så kallade enterotoxiner, som påverkar tarmen. Bakterien är en relativt vanlig matförgiftningsbakterie som orsakar diarré och/eller

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssorken. Sorkfeber är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Nephropathia epidemica, Hemorragisk feber med njurpåverkan.

Snäckfeber, schistosomiasis (efter orsakande inälvsmask) eller bilharzios (efter maskens "upptäckare", tysken Bilharz) är ett typexempel på sjukdomar vars utbredning präglas av människans levnadsmönste r.

Smittkoppor var en virussjukdom som tidigare drabbade människor i hela världen. Smittkoppor var den första sjukdomen som man framgångsrikt kunde vaccinera mot. År 1980 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) världen vara fri från smittkoppor. Annan benämning: Variola.