Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 385 fall av TBE motsvarande en incidens på 3,8 fall per 100 000 invånare och år. Det är i stort sett lika många fall som anmäldes under 2017, vilket var ett rekordår med fler anmälda fall än någonsin tidigare. Ur ett längre tidsperspektiv visar

Under 2014 rapporterades totalt 684 nya fall av tuberkulos (TB) i Sverige varav 14 fått diagnosen i annat land och hade pågående behandling när de kom till Sverige. Det är en fortsatt ökning jämfört med 2013 (684 resp 655) och om man ser 10 år tillbaka i tiden så har antalet fall ökat med över 50 %

Under 2012 rapporterades 645 fall av tuberkulos vilket är en ökning med 8 procent jämfört med 595 under 2011 men färre än 2010 då vi hade 680 fall. De allra flesta av fallen, 85 procent, var personer födda i annat land än Sverige, en grupp som har stått för en majoritet av de rapporterade

Algtoxinförgiftning (blågröna alger/cyanobakterier) utlöses av gifter, toxiner, som alger producerar vid algblomning. Andra benämningar: Blågröna alger, cyanobakterier.

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Tuberkulos är en luftburen smitta och sprids när någon som insjuknat får hosta på grund av att infektionen satt sig i luftvägarna. Dock krävs det i regel långvarig och nära kontakt varför risken att smittas är störst för någon som delat bostad med en sjuk person. Den största riskgruppen i Sverige

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 315 fall av tuberkulos (tbc) motsvarande en incidens av 3,0 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är 13 procent färre fall jämfört med 2023 (n=362). Av dessa var 312 diagnostiserade i Sverige, tre diagnostiserade utomlands och startade också

Malaria orsakas av encelliga parasiter som sprids till människan via myggor. De vanligaste symtomen är svår frossa och plötslig feber, men även illamående, kräkningar, diarréer, huvud- och muskelvärk. Sjukdomen är utbredd i tropiska och subtropiska områden i världen, framför allt i Afrika söder om

Sammanfattning och bedömning 2018 rapporterades det högsta antalet fall av ehec någonsin. Incidensen var 8,7 fall per 100 000 invånare och ungefär 7 av 10 fall (627) var smittade i Sverige (figur 1 och 2). Ökningen av ehec-fall sågs i stort sett i hela landet (figur 3), och framförallt under sommar

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 939 fall av enterohemorragisk E. coli (ehec) motsvarande en incidens av 8,9 fall per 100 000 invånare varav 65 procent smittades i Sverige. Det är en ökning jämfört med 2022 (n= 857) både för antalet fall smittade i Sverige, men framförallt, för

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men

Denguefeber orsakas av ett virus tillhörande familjen flavivirus och som sprids via myggor i tropiska och subtropiska områden. Sjukdomens symptom påminner om en influensa med feber, muskelvärk eller generaliserad värk, men ibland kan man också få små hudblödningar. En ovanlig, men betydligt

Trender Under 2010 anmäldes totalt 63 fall av listerios (0,7 fall per 100 000 invånare och år). Detta är en minskning med 14 % jämfört med det rekordhöga antal som anmäldes 2009 (73 fall) men antalet fall 2010 var fortfarande högt sett i ett längre tidsperspektiv. Listeria har haft mycket fokus

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 3858 fall av MRSA motsvarande en incidens av 37 fall per 100 000 invånare, vilket i stort är oförändrat jämfört med 2018 (figur 1). Kliniska infektioner ökade med 7 procent jämfört med 2018 medan den minskade med 8 procent bland bärare (n=1830

TBE 2013 rapporterades det 209 fall av TBE (figur 1.). Detta är en minskning om man jämför med de två föregående åren (2012-2011) med 287 respektive 284 fall. Mellan 1956 och 1984 varierade antalet fall per år på en relativt låg nivå. Under perioden 1985 till 1999 skedde det en gradvis ökning av

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Under 2008 anmäldes totalt 585 fall av virala meningoencefaliter varav 224 var orsakade av TBE och 361 av andra virus. Detta var en viss ökning jämfört med tidigare år. Förutom TBE har infektioner orsakade av enterovirus (från 152 år 2007 till 183) och

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 39 Denna rapport publicerades

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 35 Denna rapport

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten.

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 3 547 fall av MRSA motsvarande en incidens av 34 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med sex procent jämfört med 2022 (n= 3340; figur 1), men ännu inte i nivå med åren före pandemin (2017–2019; n =3814). Sextioen procent av fallen angavs

Sammanfattning och bedömning Under 2022 rapporterades 3 340 fall av MRSA motsvarande en incidens av 32 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2021 (n= 2895; figur 1), men lägre än genomsnittet för åren före pandemin (2017–2019; n =3814). Sextio procent av fallen

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur