Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Upphävd föreskrift från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Under årliga epidemier (säsongsinfluensa) I vanliga fall används antiviraler i begränsad utsträckning. De erbjuds främst till patienter som av olika skäl riskerar att bli svårt sjuka av influensa om de får den. Personer som tillhör sådana så kallade riskgrupper har någon annan bakomliggande faktor,

Staphylococcus aureus tillhör människans normala flora av bakterier. De flesta barn och vuxna är periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden. Staphylococcus aureus är också den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner eller bölder.

TBE (Tick Borne Encephalitis) eller fästingburen hjärninflammation är en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen.

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra bakterier. Förekomsten av ESBL hos bakterierna är ofta kopplad…

Betahemolyserande streptokocker grupp A – Streptococcus pyogenes – är den streptokockart som orsakar flest infektioner och de allvarligaste infektionerna hos människa. Andra benämningar: Streptococcus pyogenes, invasiv streptokockinfektion.

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Virala meningoencefaliter är anmälningspliktiga från den 1 juli 2004, men då det ännu inte finns stringenta falldefinitioner för sjukdomen är det svårt att veta vad som ska anmälas. Under 2006 anmäldes 292 fall, vilket var en fördubbling jämfört med föregående år. Ökningen av…

Usutuvirus sprids mellan fåglar via myggor, och smittan tros vara utbredd bland fåglar i Afrika. Sedan början av 2000-talet förekommer sjukdomen även säsongsvis bland fåglar i flera europeiska länder. Vid utbrott bland fåglar överförs ibland smittan via myggstick till andra djur, inklusive

Cryptosporidiuminfektion orsakas av en parasit som förekommer globalt och som kan orsaka mag/tarmsymtom hos människor. Parasiten kan spridas via förorenat vatten och mat, eller vid kontakt med infekterade djur eller människor. I Sverige rapporteras cirka 700 fall per år.

Bakgrund Campylobacter är en bakterie som sprids främst via förorenat vatten eller förorenad mat, framförallt kyckling. Den kan finnas i avföringen hos ett flertal olika djurarter, inklusive människor, men den är speciellt anpassad till fågel. Hantering av rå kyckling, otillräckligt tillagad kyckling, samt opastöriserad mjölk har ofta…

Zikaviruset sprids med myggor och kan ge en mild febersjukdom med hudutslag, ögoninflammation och ibland ledvärk. Viruset har numera spridning i tropiska delar av Afrika, Asien och Oceanien samt Central- och Sydamerika.

Information från Folkhälsomyndigheten

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och finns bara hos människor. Smittämnet är globalt utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige förhållandevis låg. Den vanligaste smittvägen i Sverige är via injektion av droger. Hepatit C viruset orsakar en inflammation i levern och kan på sikt leda till skrumplever och levercancer. Hepatit…

År 2014 rapporterades 1 896 nya fall med hepatit C-infektion, vilket är något färre än 2013 men på samma nivå som under den senaste femårsperioden (figur 1). De flesta fall (1 302) rapporterades med kronisk infektion och ett fåtal av fallen (145) som akut infektion. Figur 1. Antal rapporterade fall av hepatit C-infektion 2010–2014, uppdelat…

Bacillus cereus är en i miljön allmänt förekommande bakterie som finns över hela världen. I likhet med några andra bacillusarter kan den bilda bakteriegifter, så kallade enterotoxiner, som påverkar tarmen. Bakterien är en relativt vanlig matförgiftningsbakterie som orsakar diarré och/eller kräkningar.

Oropouchefeber orsakas av ett virus som främst sprids med svidknott. Infektion med oropouchevirus leder oftast till en mild febersjukdom. Viruset finns normalt hos vilda däggdjur, men kan spridas till människor. Utbrott av viruset förekommer i Syd- och Centralamerika inklusive Karibien.

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Sjukdomen salmonella sprids främst via livsmedel eller kontakt med djur och ger magsjuka med feber och diarré. Sjukdomen kan ge allvarliga följder, särskilt för riskgrupper. Salmonella är vanlig globalt och i Sverige anmäls upp till 2 000 fall årligen. Smittan kan förebyggas genom god livsmedelshygien.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Mers (Middle East Respiratory Syndrome) är en relativt ovanlig sjukdom, orsakad av en variant av coronaviruset som kan ge allvarlig lunginflammation. Sjukdomen förekommer framför allt i Mellanöstern.

Sars (Severe Acute Respiratory Syndrome) är en allvarlig luftvägsinfektion. Den orsakas av en typ av coronavirus, SARS-CoV, som ledde till sjukdomsfall i ett flertal länder under en kort period 2003.