Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 178 fall av vibrioinfektion (figur 1) motsvarande en incidens av 1,8 fall per 100 000 invånare. Det är den högsta incidensen sedan vibrioinfektion blev anmälningspliktig 2004. Av fallen smittades 76 procent i Sverige (n=135/178). Av de utlandssmittade blev en stor andel smittade i länder kring Medelhavet. Medianåldern…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Infektioner med Vibrio species har i Sverige varit anmälningspliktiga sedan 2004. Bakterier som tillhör denna grupp är till exempel Vibrio vulnificus, Vibrio alginolyticus, Vibrio parahemolyticus samt icke-toxinbildande Vibrio cholerae. Gemensamt för dessa är att de kan finnas naturligt i miljön

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information om Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

År - vecka Antal avlidna Antal ovaccinerade avlidna Antal vaccinerade avlidna 2021-1 644 2021-2 598 2021-3 513 2021-4 389 2021-5 269 2021-6 205 2021-7 172 169 3 2021-8 146 2021-9 129 126 3 2021-10 141 136 5 2021-11 127 121 6 2021-12 126 119 7 2021-13 142 127 15 2021-14 133 117 16 2021-15 141 129 12

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att smittan sprids inte bara genom överföring av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag

Under 2014 rapporterades 49 fall (incidens 0,5/100 000 invånare) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall förutom ett fall var laboratorieverifierade. Inga dödsfall inträffade. Figur 1. Antal rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion 2005-2014. Av de insjuknade var 55 % kvinnor

Under 2013 rapporterades 74 fall (incidens 0,8/100 000) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall var laboratorieverifierade. Fem personer avled vilket motsvarar en dödlighet på 6,8 %. I genomsnitt har dödligheten i sjukdomen varit 10 % den senaste tioårsperioden. Figur 1. Antal

Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vatten och den sprids främst via vatten och kan då man andas in den ge svår lunginflammation. Det är framför allt äldre personer som insjuknar, och i huvudsak män. Även personer med nedsatt immunförsvar blir oftare svårt sjuka. Utfall och trend

Bakgrund Malaria orsakas av encelliga parasiter av släktet Plasmodium och sprids till människan via myggor. De vanligaste symtomen är svår frossa och plötslig feber, men även illamående, kräkningar, diarréer, huvud- och muskelvärk. Sjukdomen är utbredd i tropiska och subtropiska områden i världen,

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 3 547 fall av MRSA motsvarande en incidens av 34 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med sex procent jämfört med 2022 (n= 3340; figur 1), men ännu inte i nivå med åren före pandemin (2017–2019; n =3814). Sextioen procent av fallen angavs vara smittade i Sverige (n=2164; figur 2)…

Sammanfattning och bedömning Under 2022 rapporterades 3 340 fall av MRSA motsvarande en incidens av 32 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2021 (n= 2895; figur 1), men lägre än genomsnittet för åren före pandemin (2017–2019; n =3814). Sextio procent av fallen angavs vara smittade i Sverige (n=2008; figur…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Virala meningoencefaliter är anmälningspliktiga sedan 2004. De kan orsakas av ett stort antal virus. Under 2007 anmäldes 486 fall av virala meningoencefaliter, varav 182 var orsakade av TBE och 304 fall av andra virus. Av de 304 som inte orsakades av TBE var 294 (