Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Bakgrund Hepatit E virus utsöndras med avföringen och sprids främst via kontaminerat livsmedel eller vatten. Oftast är infektionen lindrig och många personer får inga symtom alls. Hos personer som är immunsupprimerade (har nedsatt immunförsvar) eller har en underliggande leversjukdom kan dock

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 296 fall av hivinfektion motsvarande en incidens av 2,8 fall per 100 000 invånare. Det är på samma nivå jämfört med 2023 då 302 fall rapporterades. Antalet fall 2024 ligger på den lägsta nivån sedan början av 2000-talet. Flest fall rapporterades

Säsongsvariation Influensa återkommer varje vinter med varierande omfattning och egenskaper. Figur 1 visar antalet laboratorieverifierade fall per vecka mellan 2010 och 2016 med dominerande influensatyp(er) angivna. Antalet fall ökar vintertid respektive säsong. Figur 1 visar antalet

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 715 fall vilket motsvarar en incidens på 7 per 100 000 invånare. Incidensen var i stort sett oförändrad under 2018 jämfört med 2017 (figur 1). Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 33 år (spridning 0-87 år) och 54 procent var kvinnor (n

Bakgrund Shigella är en tarmbakterie som utsöndras via avföring och sprids fekal-oralt, genom direktkontakt med infekterade människor eller via förorenade livsmedel. I många länder med dåliga sanitära förhållanden är shigella ett allvarligt medicinskt problem och en vanlig orsak till barnadödlighet

Trender Under 2009 anmäldes totalt 469 fall av shigellainfektion med incidensen 5. Detta är en minskning mot tidigare år (596 fall 2008). Antalet inhemska fall minskade från 2008 (147 fall) till 2009 (93 fall, incidens 1) trots att ett utbrott under sommaren 2009 drabbade 35 människor spridda i

Yersinia är en tarmbakterie som sprids via förorenat vatten eller livsmedel. Det är främst en inhemsk smitta, som huvudsakligen ger sjukdom hos barn i förskoleåldern. Utbrott orsakade av yersinia är ovanliga och fallen anses mestadels vara sporadiska. Symtomen inkluderar diarré, magsmärtor och

Infektion med Dracunculus är en maskinfektion där människa infekteras genom att dricka förorenat vatten. Annan benämning: Guineamask-infektion.

Gonorré orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoeae. Den sprids sexuellt och kan infektera urinröret, ändtarm, svalg, slidan och livmoderhalsen. Ögon kan även infekteras via kontaktsmitta. Inkubationstiden är kort – från något dygn till någon vecka.

Hakmaskar är vanligt förekommande i fuktiga klimat i tropikerna och är där en mycket viktig orsak till blodbrist (anemi), främst hos barn. Sjukdomen ses i Sverige endast i form av så kallat importfall. Annan benämning: Ankylostomiasis.

Krim-Kongovirus sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien, Mellanöstern, Sydosteuropa och Spanien.

Pneumocystis är en svamp som kan ge upphov till lunginflammation (Pneumocystis pneumoni, PCP) hos personer med nedsatt immunförsvar.

Springmask förekommer över hela världen. Infektion med springmask yttrar sig främst som en mer eller mindre besvärande klåda kring ändtarmens mynning, framför allt nattetid. Sjukdomen är vanlig i Sverige. Annan benämning: Enterobiasis.

Borreliainfektion sprids via fästingar och finns troligen på de flesta platser där dessa förekommer. Annan benämning: Lyme disease, borrelios.

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis förekommer i stora delar av världen. Fall bland människa är ovanliga men allvarliga eftersom sjukdomen är svårbehandlad. Andra benämningar: Blåsmasksjuka, Alveolär echinokockos, Multilokulär echinokockos, Multiolokulär hydatidos.

Sammanfattning Den största delen av de hepatit B-fall som 2013 rapporterades i Sverige hade smittats i utlandet. Migrantströmningar till Sverige från högendemiska länder påverkar antalet utlandssmittade eftersom många av dessa fall upptäcks i hälsoundersökningar bland migranter som smittats före

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 12 Denna rapport publicerades den 27 mars 2020 och redovisar läget för covid-19 vecka 12 (16 – 22 mars). Läget i världen Antalet…

Resultat i tabellform Bilaga 1 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Resultat i tabellform ..................................................................................................... 1 Innehåll ............................................................................

Information från Folkhälsomyndigheten

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 12 Denna rapport publicerades den 1 april 2021 och redovisar läget för covid-19 till och med vecka 12 (22 – 28 mars 2021). Läget i…

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra