Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Folkhälsomyndigheten har gjort en kartläggning av äldres psykiska hälsa med särskilt fokus på att lyssna på de äldre själva. I december kommer en kortversion av kartläggningen Samma behov – andra förutsättningar.

Rättsfall från Kammarrätten i Stockholm den 6 november 2017 mål nr 2221-17. Lagrum: 8 kap. 14-15 §§ alkohollagen (2010:1622).

Vår psykiska hälsa påverkas på flera sätt av hur samhället är utformat och hur det i sin tur påverkar oss som individer. Det handlar om under vilka förhållanden som vi föds, lever och växer, arbetar och åldras.

Genom att skapa grönare städer, främja gång och cykel samt minska utsläpp kan vi förbättra folkhälsan. Det handlar om att erbjuda möjligheter till rörelse, rekreation och sociala möten i miljöer med frisk luft, god ljudmiljö och ett behagligt klimat.

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler mötesplatser och aktiviteter, ökad delaktighet, tillgänglig samhällsservice och anpassade boenden.

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. Det är viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Men skolan kan inte agera på egen hand.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Vi har intervjuat Matti Leijon och Carolina Klüft, Generation Pep, Johan Börjesson, Region Jämtland Härjedalen, och Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, om deras upplevelse av Dialogforum hösten 2024. Där träffades chefer och strateger inom regioner, kommuner, länsstyrelser, SKR och

SRHR2024 är en nationell enkätundersökning om hälsa, relationer och sex som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 60 000 personer i åldrarna 16–84 år under hösten 2024. Det är andra gången enkätundersökningen genomförs. Statistiska centralbyrån (SCB) utför datainsamlingen på uppdrag av

Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete. I den här kortversionen presenteras vision, övergripande mål, delmål och prioriterade områden.

Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

På uppdrag av regeringen tar vi fram ett standardiserat underlag som underlättar för kommuner att utveckla e-tjänster. Det handlar om e-tjänster för ansökan och anmälan om försäljning av tobak, tobaksfria nikotinprodukter, folköl, e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

I Sverige finns det fem erkända nationella minoriteter varav samerna också är ett urfolk. Övriga nationella minoriteter är judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoriteterna ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor.

Rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen 2011 ref. 43, mål nr 2083-10 och 2084-10. Lagrum: 8 kap. 12 § alkohollagen (2010:1622).

Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.

Den här vägledningen vänder sig främst till kommunala alkoholhandläggare. Den kan också läsas som information för den som har ett stadigvarande serveringstillstånd, partihandlare samt tillverkare av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat.