Uppdaterad 23 november 2021

De har undersökt vad som är viktigt för att ta sig ur ett problemspelande

För några år sedan genomfördes en fördjupande kvalitativ studie inom Swelogs. Fyrtio personer som tidigare rapporterat om ett problemspelande intervjuades via telefon. Syftet var att undersöka hur dessa personer upplever sitt spelande och vilken betydelse det har i deras liv.

Eva Samuelsson
Eva Samuelsson, forskare på Stockholms universitet

Eva Samuelsson är en av forskarna vid Stockholms universitet som har arbetat med fördjupningsstudien. Tillsammans med Katarina Sundqvist har hon intervjuat 40 personer som i tidigare mätningar i Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, rapporterat om ett problemspelande som förändrats över tid. Intervjuerna genomfördes via telefon.

Vi har intervjuat Eva Samuelsson om resultaten av hennes och Katarina Sundqvists undersökning.

Vad är studiens viktigaste resultat?

Den viktigaste lärdomen från studien är att spelvanor påverkas i hög grad av de levnadsomständigheter som personerna befinner sig i, till exempel hur man mår, tillgången till pengar och spel, arbetssituationen och familjelivet.

Vissa förändringsfaktorer kan betyda olika saker för olika personer i olika sammanhang, vilket försvårar möjligheten att dra generella slutsatser kring risk- och skyddsfaktorer. Utifrån de intervjuades berättelser tenderar dock psykiskt välbefinnande, stödjande relationer och meningsfull sysselsättning vara centrala faktorer för att ta sig ur destruktiva spelvanor och att hålla vanorna på en icke-problematisk nivå.

Vilken betydelse har den sociala aspekten för spelandet?

Många har börjat att spela tillsammans med vänner. Spelandet hör då ihop med umgänget i en bekantskapskrets och är normaliserat. Man kan trigga varandra i att ta högre risker och uppmuntra till ett ökat spelande på exempelvis hemmafester, krogen eller under resor. Samtidigt kan överdrivet spelande i umgänget fungera avskräckande. Om en vän spelar för mycket, eller rent av har omfattande spelproblem, kan det bli en väckarklocka som gör att man blir mer medveten om spelandets baksidor.

Hur påverkar tillgången till pengar spelandet?

I unga år tycks tillgången till pengar ha stor betydelse för ett ökat spelande. Att fylla 18 år och helt plötsligt ha åldern inne för att spela om pengar, samtidigt som man bor hemma hos föräldrarna och kanske jobbar extra, gör att man har gynnsamma förutsättningar för att kunna lägga pengar på spel.

Att flytta hemifrån och ha en mer begränsad ekonomi, t.ex. som student, har i många fall minskat spelandet. Samtidigt berättade flera av våra intervjupersoner att en mycket begränsad ekonomi också kunde bidra till ett ökat spelande, eftersom en potentiell vinst skulle kunna möjliggöra att betala räkningar eller köpa saker som hushållet var i behov av. Drömmen om att storvinsten ska lösa allt är något som ofta späs på av spelreklamen och det kan bli bekymmersamt för vissa.

I rapporten framkommer att spel om pengar kan användas både som ett sätt att tillföra spänning i livet och som ett sätt att döva negativa känslor. Vad kan vi dra för lärdomar av detta i det förebyggande arbetet?

Tendensen att använda spelandet som ett sätt att dämpa ångesten eller fly från sina problem framkommer tydligare bland personer med destruktiva spelvanor. Jag tänker att det är viktigt att fundera på varför vi spelar, och även kopplingen till alkohol: Varför dricker vi och hur påverkar det spelandet? Om spelandet eller alkoholen används för att dämpa en ångest som är relaterad till problem i vår vardag, är det en varningssignal som spelaren och omgivningen bör uppmärksamma. Då är det viktigt att försöka hitta andra sätt att hantera problemen på.

Kan du ge exempel på vändpunkter och hur de kan förända spelvanor?

De vändpunkter som intervjupersonerna vittnade om kunde handla om att få antingen kraftfulla eller gradvisa insikter om att spelandet för med sig fler nackdelar än fördelar. I vissa fall har det skett till följd av att förlusterna uppdagats av omgivningen eller att anhöriga reagerat. Det kan också handla om att vilja vara en bra förebild för sina barn eller att ta tag i sitt liv, till exempel i samband med att ha fått goda besked efter att ha varit mycket orolig för en sjukdom.

Har ni hittat faktorer som är användbara i det spelförebyggande arbetet?

Att begränsa tillgången till spel genom olika restriktioner är avgörande för att minska spelproblemen generellt. Framför allt tänker jag på miljöer där både alkohol och spel om pengar förekommer, eftersom berusning tenderar att öka risktagandet.

Eftersom omgivningen har så stor betydelse tror jag också att det behövs mer vägledning och stöd åt närstående till personer som är på väg att utveckla destruktiva spelvanor.

Vi behöver även bli bättre på att ställa frågor om spel om pengar i samband med att en person söker hjälp för problem relaterade till ohälsa eller en livskris. Exempelvis vänder sig många till vårdcentraler för att hantera sömnproblem, ångest eller en depression. Att på ett respektfullt sätt bli tillfrågad om sina spelvanor kan göra att problemen upptäcks tidigare. Samtidigt signalerar det att spelproblem är något som förekommer och är okej att prata om.

Finns det en efterfrågan på professionellt stöd för att hantera spelproblem?

Tidigare studier visar att det är vanligt att personer med ett substans- och spelproblem kan hantera problemen på egen hand med stöd av sin omgivning. Det är också vanligt att man skäms för sina problem och att behöva ta hjälp av någon utomstående. Många intervjupersoner framförde också en låg tilltro till att det finns kvalificerad hjälp att få. Det tror och hoppas jag har förändrats sedan studien genomfördes. I takt med att medvetenheten om spelproblem har ökat i samhället har även stöd- och behandlingsinsatserna utvecklats.

Hur har intervjupersonerna påverkats av deltagandet i Swelogs?

Intervjupersonerna har deltagit i minst tre tidigare Swelogs-undersökningar under perioden 2008 till 2014. Vissa av dem uppskattade att, i vår studie, få tid och möjlighet att utveckla sina resonemang kring spelandet. Andra uppgav en viss irritation kring att återkommande bli uppringda och tillfrågade om spelvanor som de såg som varken särskilt föränderliga eller problematiska. Många menade dock att deltagandet bidragit till en reflektion över de egna spelvanorna, att det varit tankeväckande och att de hade blivit mer medvetna om riskerna och om spelproblemen generellt i samhället.

Vilka lärdomar kan man dra av studien och använda i det förebyggande arbetet mot spelproblem?

Eftersom risken för spelproblem tycks vara högre för personer inom vissa yrken, något som också visats i en aktuell studie av Per Binde och Ulla Romild, kan det vara angeläget att rikta specifika preventiva insatser mot överdrivet spel om pengar till vissa arbetsplatser. Idag är arbetsgivarens ansvar för rehabilitering av anställdas eventuella spelproblem inte tillräckligt tydligt. Här finns det mer att göra både när det gäller förebyggande insatser och stöd till personer med spelproblem.

Ledde studien till nya insikter?

Vi blev mest förvånade över att det var så hög andel av intervjupersonerna som inte kändes vid att de i tidigare Swelogs-undersökningar uppgett negativa konsekvenser av sitt spelande. Vi funderade mycket på hur det kunde komma sig och skrev en separat artikel om det. Det verkar som att människors uppfattningar om spelandets karaktär och eventuella negativa konsekvenser förändras över tid.

Tror du att resultaten fortfarande är giltiga idag, fem år senare, och efter att spelmarknaden omreglerats?

Det har hänt väldigt mycket på spelområdet under senare år. I och med lagändringarna 2018 har tillgången till stöd och behandling förbättrats. Möjligheten att spärra sig via Spelpaus har underlättat för många, särskilt för dem med mindre allvarliga problem. Medvetenheten om spelproblem har ökat i samhället sedan studien genomfördes, vilket kan göra det lättare att prata om spelproblem och söka hjälp för det.

Samtidigt ökar onlinespelandet tillgängligheten i både tid och rum, vilket i sin tur ökar riskerna. Pandemirestriktionerna kan ha medfört att vissa spelar mer och andra mindre. Men de huvudsakliga resultaten kring betydelsen av de sociala omständigheterna för att hamna i destruktiva spelvanor, eller att kunna ta sig ur dem, anser jag fortfarande vara giltiga.

Läs mer