Uppdaterad 28 juli 2020

Samband mellan dataspel och spel om pengar

Det finns ett samband mellan dataspel och problem med spel om pengar, och vissa inslag i dataspel är särskilt problematiska i det perspektivet. Sambandet kan vara viktigt för arbetet med att förebygga problem med spel om pengar.

Swelogs 2018 visar att de som spelar dataspel dagligen i större utsträckning också har ett problemspelande, det gäller både män och kvinnor. Detta kan bero på gemensamma bakomliggande faktorer, till exempel psykisk ohälsa. Andelen med problemspelande är mer än dubbelt så hög bland dem som spelar dataspel varje dag, jämfört med dem som spelar mer sällan (Figur 1).

Figur 1. Andelen med problemspelande (enligt PGSI) efter hur ofta de spelat dataspel (Swelogs 2018).

 

Andelen med problemspelande, efter hur ofta de spelar

Dataspelande kan vara en riskfaktor för problem med spel om pengar

Bland män som spelade dataspel dagligen (2015) var det tre år senare en större andel som hade någon grad av problem med spel om pengar (Swelogs 2018). För kvinnor fanns inget tydligt samband. Resultatet överensstämmer med resultat i två svenska avhandlingar och en longitudinell befolkningsstudie i Norge. På samma sätt fanns det för män ett samband mellan att ha spelat dataspel senaste året 2015 och att ha börjat spela på en spelform med hög riskpotential 2018.

 

Statens medieråd ger kunskap om dataspel

Statens medieråd ska bland annat stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan.

På myndighetens webbplats finns kunskap om ungas dataspelande och vägledning och tips om vad du som vuxen kan göra om spelandet blir ett problem. Exempel på publikationer

 

Drygt 50 procent av barn och unga spelar dataspel

Över hälften av alla i åldern 9–18 år spelar dataspel, enligt Statens medieråds undersökning Ungar och medier 2019. Det är vanligast i åldersgruppen 9–12 år där 79 procent spelar dataspel överhuvudtaget. Det är dock en minskning från 87 procent år 2017. I den åldersgruppen är det ungefär lika vanligt att spela dataspel bland både tjejer och killar. I de äldre åldersgrupperna spelar killarna både oftare och under längre tid än tjejerna.  

Andelen unga som spelar dataspel i mer än tre timmar per dag varierar mellan kön och åldersgrupper (Figur 2). Att spela dataspel mer än tre timmar per dag är betydligt vanligare bland killar än tjejer i alla åldersgrupper, och andelen är högst bland killar i åldern 13–14 år. Vid 18 års ålder sjunker andelen killar som spelar dataspel medan den stiger för tjejer.  

Figur 2. Andelen unga som spelar dataspel mer än tre timmar per dag (Statens medieråd 2018).  

Diagrammet visar andelen killar och tjejer som spelar mer än tre timmar per dag redovisas för åldrarna 9-18 år. Killarna spelar mer än tjejerna i alla åldrar men skillnaden är störst för 16-åringar där 47 procent av killarna spelar mer än tre timmar per dag jämfört med tre procent av tjejerna.

Vuxna spelar också dataspel

Dataspel är vanligt även bland vuxna. Nästan hälften av alla män (47 %) och en dryg tredjedel av alla kvinnor (35 %) i åldern 16–87 år spelade dataspel under de senaste 12 månaderna, enligt Swelogs 2018. Cirka 13 procent spelar dataspel dagligen, utan någon större skillnad mellan män och kvinnor. 

Inslag i dataspel kan likna spel om pengar

En del dataspel inkluderar lotteriliknande moment som kan bidra till att normalisera och öka intresset för spel om pengar. Spelen kan till exempel ha kasinoliknande inslag av spel på spelautomat (utan att det kostar pengar). I vissa spel kan man köpa så kallade lootlådor för riktiga pengar. En lootlåda är ett virtuellt paket med föremål som kan ge fördelar i dataspelet. Sådana lootlådor omfattas inte av spellagen om inte föremålen i dem kan säljas för pengar utanför spelet. Enligt Swelogs 2018 har cirka 5 procent av befolkningen (16–87 år) köpt lootlådor under de senaste 12 månaderna. Bland 16–17-åringar är andelen 18 procent.  

Andelen som spelat om pengar under de senaste 12 månaderna är högre bland dem som köpt lootlådor (Figur 3), och bland unga 16–17 år är andelen dubbelt så hög (27 %) jämfört med dem som inte köpt sådana (13 %).  

Figur 3. Andelen som spelat om pengar är högre bland de som satsat på lootlådor (Swelogs 2018).

diagram

Samband mellan lootlådor och spelproblem

Av dem som satsat på lootlådor har 9 procent viss risk för spelproblem och 5 procent ett problemspelande. Motsvarande andelar är 3 procent och drygt 1 procent bland de som spelat dataspel, men inte köpt lootlådor. Det visar att det kan finnas anledning att inkludera lootlådor i det förebyggande arbetet om spel om pengar.  

Spelmarknadsutredningen ska utifrån Konsumentverkets kartläggning av konsumentskydd för lootlådor och andra lotteri- eller kasinoliknande inslag i dataspel, bedöma vilka åtgärder som kan behövas för att skydda konsumenterna.  

E-sport är vanligt bland unga

Bland unga ökar intresset för e-sport, det vill säga tävlingar i olika virtuella miljöer där man spelar mot varandra, till exempel via dataspel. Många spelbolag erbjuder vadhållning på e-sport, och att satsa pengar på e-sport är vanligt bland elever i högstadiet och på gymnasiet, enligt en undersökning från CAN 2019. I årskurs 9 har 35 procent av de elever som spelat om pengar, satsat pengar på e-sport online, liksom 29 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet.  

Dataspelsberoende är en diagnos

Sedan 2018 räknas beroende av dator-, tv- eller onlinespel som en diagnos i WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser, ICD-11 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems). Diagnosen beskrivs som ett mönster av spelbeteenden och definieras som

  • nedsatt kontroll över spelande
  • ökad prioritering av spelande över andra intressen och dagliga aktiviteter
  • ett spelande som fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser.

För att diagnosen ska ställas bör personen i allmänhet ha haft problemen i minst ett år. Varje medlemsland beslutar om implementering i sitt land. Den svenska översättningen av ICD-11 beräknas bli klar mellan år 2022 och 2027.  

Sedan tidigare finns spelberoende (om pengar) och hasardspelssyndrom som beroendediagnoser i ICD-systemet respektive DSM-systemet (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders).

Dataspelande kan påverka psykisk hälsa, relationer, skola och arbete

Vidare finns samband mellan dataspelande och psykisk ohälsa, såsom depression och ångest. Den som spelar mycket kan även få problem med den fysiska hälsan, skolarbete, sömn och sociala relationer. Det finns också samband med adhd, för det är vanligt att personer med adhd lägger mycket tid på att spela dataspel. De har även en förhöjd risk för att utveckla problem med sitt dataspelande enligt en kunskapsöversikt om datorspelsberoende och en ökad risk för att utveckla problem med spel om pengar.  

Enligt Swelogs 2018 har de som spelar dataspel dagligen (personer 16–87 år) sämre psykisk hälsa än de som spelar dataspel mindre ofta eller aldrig. Det är också en större andel som anger att de under det senaste året grälat mer med någon person som står dem nära eller att de har problem med sitt arbete eller sin chef.

Två händer som håller en kontroll till datorspel
Foto: Justem Johnsson, Scandinav bildbyrå

Läs mer

Konsumentverkets kartläggning om lootlådor 

WHO har gett ut rekommendationer om skärmtid för barn under fem år

Här finns mer att läsa om dataspel kopplat till spel om pengar: