Uppdaterad 10 september 2019

Dataspel och spel om pengar

Många spelar tv-spel eller dataspel utan att få problem. Men de som spelar ofta har högre risk att få problem med spel om pengar. Att lägga mycket tid på dataspel kan också ge problem med skola, relationer och hälsa.

Det finns samband mellan tv- eller dataspelande och problem med spel om pengar.

Folkhälsomyndigheten har inget uppdrag om dataspel

Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att stödja ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande som gäller spel om pengar. Frågor som rör tv- och dataspel hänvisas till Statens medieråd.

Dataspelande kan ge problem med spel om pengar

Swelogs visar att de som har spelat tv-spel eller dataspel det senaste året, har större risk att få problem med spel om pengar. Andelen med problemspelande är dubbelt så hög bland dem som spelar dataspel dagligen, jämfört med dem som spelar mer sällan.

Detta stämmer med resultaten i en norsk studie, som fann ett samband mellan problematiskt datorspelande och att senare utveckla problem med spel om pengar. I studien används mätinstrumentet Gaming Addiction Scale for Adolescents.

Sambandet mellan tv- eller dataspelande och spel om pengar bekräftas också av två svenska avhandlingar:

Dataspelande kan påverka skolgång, relationer och psykisk hälsa

Det finns samband mellan dataspelande och psykisk ohälsa, som depression och ångest.

Att spela mer än fem timmar per dag påverkade även skolarbetet och de sociala relationerna negativt i Hellströms avhandling. Ungdomarna kunde också få för lite sömn, på grund av att de spelade på natten. Spelandet tog även tid från läxläsning och vänner.

Statens medieråd ger kunskap om tv-spel och datorspel

Är du orolig för någon som spelar mycket tv-spel eller datorspel? Läs mer om problematiskt datorspelande på Statens medieråds webbplats.

Här finns kunskap om barns och ungas tv-spelande och datorspelande. Det finns också en vägledning om konsekvenserna av problematiskt datorspelande, och vad du som vuxen kan göra om spelandet blir ett problem.

Fler killar än tjejer spelar dataspel

Över hälften av alla unga 9–18 år spelade tv-spel eller dataspel år 2018, enligt Statens medieråd. Det var vanligast i åldersgruppen 9–12 år där 79 procent uppgav att de brukar spela data- och tv-spel. Det är en minskning från 2017, då var andelen som spelade 87 procent i den åldersgruppen. I denna åldersgrupp är det ungefär lika vanligt att spela dataspel bland både tjejer och killar. Men i de äldre åldersgrupperna spelar killar i högre utsträckning än tjejer.

Andelen som spelar mer än tre timmar per dag varierar mellan olika åldrar och kön. Att spela dataspel mer än tre timmar per dag är vanligare bland killar än tjejer. Andelen är högst bland killar som är 13-14 år (nästan 40%). Tjejer som spelar mer än tre timmar per dag ligger mellan 1-9 procent (Figur 1).

Figur 1. Andelen unga som spelar tv- och dataspel mer än tre timmar per dag, Statens medieråd 2018

 

Diagrammet visar andelen killar och tjejer som spelar mer än tre timmar per dag redovisas för åldrarna 9-18 år. Killarna spelar mer än tjejerna i alla åldrar men skillnaden är störst för 16-åringar där 47 procent av killarna spelar mer än tre timmar per dag jämfört med tre procent av tjejerna.

I Swelogs 2015 hade ungefär hälften av alla män och en dryg tredjedel av alla kvinnor 16–84 år spelat dataspel det senaste året. Siffrorna är oförändrade från den tidigare undersökningen 2008/2009. Men andelen som spelade dagligen hade fördubblats mellan mätningarna, och uppgick 2015 till cirka 14 procent.

Dataspel kan innehålla moment som liknar spel om pengar

Dataspel och tv-spel kan ha lotteriliknande moment inbyggda i spelen. Man kan till exempel köpa lootlådor för riktiga pengar. En lootlåda är ett virtuellt paket med slumpmässigt utvalda föremål som kan användas i dataspelet, till exempel skins. Ibland kan föremålet ge fördelar i spelet. Enligt Swelogs 2018 var det cirka 5 procent av befolkningen (16-84 år) som hade köpt lootlådor senaste 12 månaderna. Bland 16-17 åringar hade 18 procent köpt lootlådor. 

Enligt Swelogs 2018 är andelen som spelat om pengar är högre bland de som satsat på lootlådor (Figur 2). Bland 16-17-åringar är andelen som spelat om pengar senaste 12 månaderna dubbelt så hög (27 %) bland dem som satsat på lootlådor jämfört med dem som inte satsat på lootlådor (13 %). Detta trots att åldersgränsen för alla spelbolag i Sverige är minst 18 år. Det visar att det kan finnas anledning att inkludera lootlådor i det förebyggande arbetet kring spel om pengar.

Figur 2. Andelen som spelat om pengar är högre bland de som satsat på lootlådor, Swelogs 2018.

diagram

Samband mellan att satsa på lootlådor och spelproblem

Av dem som satsat på lootlådor hade 9,3 procent viss risk för spelproblem och 4,7 procent ett problemspelande. Detta att jämföra med 3 procent respektive 1,4 procent bland de som spelat dataspel, men inte satsat på lootlådor.

Lootlådor omfattas idag inte av spellagen om inte föremålen i lootlådorna kan säljas för pengar utanför spelet. Konsumentverket har fått i uppdrag att kartlägga konsumentskyddet gällande lootlådor och andra lotteri- eller kasinoliknande inslag i spel. Uppdraget ska redovisas 1 oktober 2019.

Dataspelsberoende som diagnos

Världshälsoorganisationen (WHO) beslutade 2018 att beroende av data-, tv- eller onlinespel ska inkluderas som diagnos i WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser, med kod 6C51. Varje medlemsland beslutar om implementering och översättning i sitt land. Den svenska översättningen av ICD-11 beräknas bli klar någon gång mellan år 2022 och 2027.

Diagnosen beskrivs som ett mönster av spelbeteenden och definieras som

  • nedsatt kontroll över spelande
  • ökad prioritering av spelande över andra intressen och dagliga aktiviteter
  • att spelandet fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser.

För att ställa diagnosen bör personen ha haft problemen under minst ett år. Men tiden kan vara kortare om symtomen är svåra och samtliga diagnostiska krav uppfylls.

WHO har även gett ut riktlinjer för skärmtid hos barn under fem år.

Två händer som håller en kontroll till datorspel
Foto: Justem Johnsson, Scandinav bildbyrå

Läs mer

Ungas mediavanor 2019
Kunskapsöversikt om datorspelsberoende
Nyhet om att Konsumentverket ska utreda lootlådor