Smittskyddsläkemedel i beredskapslager
I händelse av en pandemi eller allvarlig spridning av en smittsam sjukdom finns det nationella beredskapslager av antivirala läkemedel, antibiotika och garantier för att kunna beställa vaccin.
Vid en influensapandemi kan behovet av vaccin och läkemedel öka snabbt. Här beskriver vi hur Folkhälsomyndigheten arbetar med beredskapslager och avtal för vaccin och läkemedel.
Nationella beredskapslager vid influensapandemi
Vid en pandemi eller ett större smittutbrott kan behovet av smittskyddsläkemedel öka snabbt. Nationella eller regionala beredskapslager är därför viktiga för att tillfälligt möta det ökade behovet, särskilt i pandemins inledande skede.
I händelse av en influensapandemi finns nationella beredskapslager av:
- garantiavtal för att kunna beställa vaccin
- antivirala läkemedel
- antibiotika
När WHO deklarerar en pandemi eller när Folkhälsomyndigheten nås av information att det finns risk för brist i försörjningsleden, påbörjas arbetet med att tillgängliggöra de beredskapslagrade läkemedlen. Lagren säkerställer att sjukvården har tillgång till läkemedel om en allvarlig smittspridning uppstår och de ordinarie resurserna inte räcker till.
När Folkhälsomyndighetens generaldirektör har godkänt kan regionerna få tillgång till läkemedel från beredskapslagret.
Avtal om pandemivaccin vid influensapandemi
Det mest effektiva sättet att begränsa effekterna av en influensapandemi är att erbjuda befolkningen vaccin. Folkhälsomyndigheten har garantiavtal med vaccinproducenter för att köpa vaccin i händelse av en pandemisk influensa.
Mer om avtal om pandemivaccin vid influensapandemi
Antivirala läkemedel – ett viktigt skydd för de mest utsatta
Folkhälsomyndigheten har två antivirala läkemedel i beredskap inför en eventuell influensapandemi: tabletter och inhalationsmedel.
Användningen av antivirala läkemedel kan därmed behöva begränsas till:
- behandling av sjuka i behov av sjukhusvård,
- profylaktisk eller terapeutisk medicinering av riskgrupper i väntan på att ett vaccin blir tillgängligt,
- profylaktisk medicinering av personal inom yrkesgrupper som upprätthåller viktiga samhällsfunktioner.
Rekommendationerna är att vid en pandemi kan antiviralbehandling både sättas in som en individuell sjukvårdsåtgärd och som en folkhälsoåtgärd. Nyckeln till framgång ligger i att kombinera åtgärderna och ha en väl förberedd strategi för att möta pandemins olika faser.
Vaccin och antivirala läkemedel – vid en influensapandemi
Vid en influensapandemi finns två huvudsakliga medicinska åtgärder för att förebygga och behandla sjukdom: vaccin och antivirala läkemedel.
Vaccin ger det bästa och mest långvariga skyddet – men det behöver ges i god tid innan man utsätts för smitta. På så sätt hinner kroppen bygga upp ett starkt försvar. Ett pandemivaccin ger specifik immunitet och bidrar till flockimmunitet. Däremot är vaccin sällan tillgängliga i pandemins tidiga skede eftersom utveckling, testning och massproduktion av ett nytt influensavaccin tar tid.
Antivirala läkemedel riktar sig mot pågående infektioner. Ibland kan antiviraler bota infektionen, men oftast mildra sjukdomsförloppet. Läkemedlen spelar en central roll i att minimera dödlighet och sjuklighet för de mest sårbara i samhället, såsom äldre personer, samt individer med underliggande sjukdomar eller nedsatt immunförsvar.
Så säkerställer Folkhälsomyndigheten tillgång till antivirala läkemedel vid en pandemi
Under en pandemi kan efterfrågan på antivirala läkemedel stiga snabbt samtidigt som tillverkningen vanligtvis är begränsad. För att undvika brist vid en pandemi har myndigheten beredskapslager som kan distribueras till vården när behov uppstår – på så sätt kan vi stötta vården även vid stora smittutbrott.
Vi följer löpande upp det nationella behovet av antivirala läkemedel genom omvärldsbevakning för att:
- Säkerställa tillgången till läkemedel när de behövs
- Anpassa oss om förutsättningarna förändras
- Välja de läkemedel som ger bästa möjliga effekt
Nationellt beredskapslager av antibiotika
Många som blir allvarligt sjuka av influensa drabbas inte bara av viruset, utan också av bakterieinfektioner. Exempelvis kan en lunginflammation bli extra allvarlig om kroppen redan är försvagad av influensan. Efterfrågan på antibiotika väntas öka under en pandemi och därför har Folkhälsomyndigheten avtal om antibiotika i beredskapslager.
Läkemedlen ägs av läkemedelsföretagen, där Folkhälsomyndigheten har full dispositionsrätt. I praktiken innebär detta att vid en allvarlig händelse kan myndigheten ta beslut om att köpa ut hela eller delar av det reserverade lagret och styra hur läkemedlen fördelas.
Om behov uppstår kan vi se till att antibiotikan når vården via det vanliga läkemedelsflödet. På så sätt säkerställer vi att läkemedlen kommer fram till vården där de behövs som mest.
Sverige följer internationella riktlinjer
WHO rekommenderar i sina globala beredskapsplaner alla länder att ha tillgång till antivirala läkemedel inför influensapandemier och andra allvarliga virusutbrott, samt antibiotika, för behandling av bakteriella komplikationer. Även ECDC, EU:s smittskyddsmyndighet, stödjer dessa rekommendationer.
- WHO global influenza preparedness plan – The role of WHO and recommendations for national measures before and during pandemics (apps.who.int)
- Expert opinion on neuraminidase inhibitors for the prevention and treatment of influenza - review of recent systematic reviews and meta-analyses (ecdc.europa.eu)
- Behandling och profylax vid influensa – behandlingsrekommendation (lakemedelsverket.se)