Smittförande avfall från hälso- och sjukvården
Smittförande avfall är sådant avfall som innehåller eller kan innehålla smittämnen från vård och undersökning av människor, och som kan innebära risk för smittspridning.
Hantering av smittförande avfall
Socialstyrelsen beskriver i sina föreskrifter vad som räknas som smittförande avfall och hur det ska hanteras. Hantering ska även följa föreskrifter från Arbetsmiljöverket samt avfallsförordningen (2020:614) och miljöbalken.
Inom verksamheter där det förkommer smittförande avfall ska det finnas lokala rutiner. Det är enligt Socialstyrelsens föreskrift verksamhetschefens ansvar att se till att sådana rutiner tas fram. Av rutinerna ska det framgå vilken sorts avfall som ska anses vara smittförande samt hur avfallet ska hanteras.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön (av.se)
Hantering av avfall från patient med högsmittsam allvarlig infektion eller annan högkonsekvenssmitta
Avfall som genereras i samband med provtagning och vård av patient med bekräftad eller misstänkt högsmittsam allvarlig infektion (HSAI) eller annan högkonsekvenssmitta behöver hanteras på ett säkert sätt tills det konverteras till konventionellt avfall, destrueras på plats eller transporteras till destruktionsanläggning. Exempel på smittförande avfall är provtagningsmaterial, personlig skyddsutrustning för engångsanvändning/engångstyp samt textilier från vårdrummet.
Berörd personal ska informeras om både risker och vilka åtgärder som behöver tillämpas. Smittförande avfall omhändertas i separata kärl och förpackas säkert så att inget kan läcka ut. Avfallsbehållarna bör desinfekteras på utsidan innan de tas ut ur vårdrummet och ska märkas enligt 22 § SOSFS 2005:26 med orden ”Smittförande avfall” samt med symbolen för smittrisk.
Om förpackningen innehåller skärande eller stickande föremål ska det läggas i punktionssäker behållare märkt med skärande/stickande avfall.
Avfallet kan konverteras till konventionellt avfall, alternativt destrueras, på plats enligt validerad metod för den typ av material och de volymer som hanteras. Konvertering kan exempelvis ske genom autoklavering på plats och destruering kan ske genom förbränning.
Vid vårdinrättning utan egen kapacitet för autoklavering eller förbränning behöver det finnas rutiner för förvaring av avfallet inför vidare transport till destruktion. I de fall det är möjligt kan transport av avfallet invänta tills analys av patientprov avfärdat eller bekräftat misstanken om sjukdomen. Det behöver också finnas rutiner och avtal för transport och destruktion av avfallet. Observera att alla avfallsanläggningar inte tar emot smittförande avfall.
Transport av avfall som uppkommit från medicinsk behandling av människor med HSAI eller annan högkonsekvenssmitta
Smittförande avfall som inte inaktiverats är farligt avfall och ska transporteras till godkänd avfallsanläggning som farligt gods enligt Myndigheten för civilt försvars föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S).
Avfallet klassificeras som smittförande avfall i kategori A (UN 3549) eller i kategori B (UN 3291) beroende på hur stor risk det antas utgöra. Bedömningen baseras i första hand på vilket smittämne som orsakar sjukdomen Vid sjukdom orsakad av smittämne som, enligt ADR-S, ska klassificeras som kategori A både som kultur och som patientprov ska det smittförande avfallet som regel klassificeras som kategori A. Det gäller exempelvis vid ebola eller annan viral hemorragisk feber. Avfall som bedöms ha en låg sannolikhet att vara förorenat med smittämnet, eller som dekontaminerats med adekvat desinfektionsmedel, kan klassificeras som kategori B om det inte bedöms uppfylla kriterierna för kategori A. Vid sjukdomar orsakade av smittämnen för vilka endast kulturer klassificeras som kategori A kan det smittförande avfall klassificeras som kategori B. Det gäller exempelvis MERS eller högpatogen aviär influensa.
Observera att avfall i kategori A endast får transporteras som UN 3549 om det uppkommit från medicinsk behandling av människor och om det är i fast form. En liten mängd vätska kan räknas som fast form förutsatt att det finns tillräckligt med absorberande eller stelnande material i inner- eller mellanförpackningen.
Avfall som klassificeras som UN 3549 får endast transporteras i förpackad form (styckegods) och olika typer av förpackningar, såsom lådor, fat och dunkar kan användas. Bestämmelser om vilka förpackningar som är tillåtna anges i förpackningsinstruktion P622 respektive LP622 (gäller storförpackningar) i ADR-S. Avfallet får inte samemballeras med annat gods. Transporten ska ske med transportör som uppfyller bestämmelserna om farligt gods och utföras av förare med ADR-intyg.