Rekommendation om när barn tidigast bör få en egen smart telefon
Vänta med att ge barn en smart telefon tills de fyller 13 år. Det minskar risken för utsatthet för skadligt innehåll, beroendeliknande användning och sömnproblem.
Forskningen visar att många av de plattformar, webbsidor och appar som finns i smarta telefoner kan vara skadliga för barn. Dels genom att vara utformade för att stimulera en ökad eller beroendeliknande användning, dels för att de kan exponera barn för skadligt innehåll och skadliga kontakter. Till exempel rekryterar kriminella gäng barn via appar och chattgrupper. En begränsning av smarta telefoner för yngre barn skulle därför kunna minimera dessa risker.
Forskningen visar även att barn som använder smarta telefoner, särskilt på kvällar och nätter, sover sämre och kortare tid.
Därför är Folkhälsomyndighetens rekommendation att:
- vänta med att ge ditt barn en smart telefon till det år då barnet fyller 13 år.
Vissa barn behöver digitala hjälpmedel för att klara av vardagen med en funktionsnedsättning eller sjukdom bättre. Sådana hjälpmedel ska inte begränsas, och de ingår inte i vår rekommendation om smarta telefoner.
Yngre barn har svårt att själva reglera sin mobilanvändning
För yngre barn är det svårt att reglera sin mobilanvändning eftersom deras impulskontroll och konsekvenstänk inte är färdigutvecklade. Många barn upplever själva att de fastnar, och använder mobilen mer än vad de tänkt. Barn kan också lätt ta bilder och filmer av sig själva och andra och sprida dem på nätet med ett knapptryck. Det är ett kraftfullt verktyg att alltid ha till hands, och det kan vara svårt för barn under 13 år att fullt ut förstå vilka konsekvenser det kan få.
En rekommendation om att vänta med smarta telefoner minskar dessutom risken för att mobilanvändningen tränger undan andra aktiviteter som barn behöver för att må bra och utvecklas, som att leka och umgås fysiskt, röra på sig och göra läxor.
Sammantaget bedömer Folkhälsomyndigheten att riskerna med att ha en egen smart telefon överväger fördelarna för barn under 13 år. Genom att vänta med att ge ditt barn sin första smarta telefon kan du som förälder skjuta upp dessa risker, till dess att barnet hinner mogna och lära sig mer om hur hen själv kan hantera de risker som finns på nätet.
Att förändra vanor och normer tar tid. Implementeringen av den nya rekommendationen kommer inte gå över en natt, utan kräver fortsatt arbete av såväl Folkhälsomyndigheten som en rad andra aktörer i samhället. Vi kommer under hösten fortsätta arbetet och ta fram ytterligare stöd.
Exempel på skadligt innehåll är falsk eller alternativ information som kan vilseleda och skapa en parallell bild av världen. Det kan också vara skrämmande innehåll, såsom bilder eller filmer av döda människor, krig eller övergrepp. Andra exempel är marknadsföring som leder till osunda val eller skapar orimliga skönhets- och kroppsideal, innehåll som förhärligar kriminalitet och innehåll som triggar till ätstörningar och självskada.
Pornografi på nätet kan vara skrämmande för barn att se, särskilt om den har inslag av våld. Den kan också bidra till en skev bild av könsroller och sexualitet. Pornografi kan också trivialisera mäns våld mot kvinnor.
Beroendeliknande användning innebär till exempel att
- man använder mobilen mer än vad man egentligen vill
- mobilanvändningen prioriteras över andra intressen och dagliga aktiviteter
- mobilanvändningen fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser.
Beroendeliknande användning påminner om de beteendeberoenden som finns för dataspel och spel om pengar. I dessa fall finns fastställda diagnoser: dataspelsberoende respektive spelberoende. Diagnoserna är klassificerade enligt diagnossystemet ICD, som är ett internationellt system för klassificering av sjukdomar och hälsoproblem. I dag diskuteras om man på samma sätt kan vara beroende av mobil, internet eller sociala medier. Eftersom det ännu inte finns etablerade diagnoser enligt ICD-systemet använder vi begreppet beroendeliknande användning när vi talar om skärmbaserade aktiviteter.
Skadliga kontakter och utsatthet inkluderar allt från elaka kommentarer, till hot, hat, mobbning, sexuell utpressning och övergrepp. Det kan också handla om grooming i sexuella syften eller rekrytering till gängkriminalitet och andra brott. Ett annat exempel är oönskade sexuella närmanden, oönskade sexuella bilder, till exempel dickpics, eller tjat om att skicka nakenbilder.
Tillräcklig sömn hjälper kroppen att återhämta sig, minskar stress och underlättar vardagen. Sömnen påverkar bland annat minne, inlärning, immunförsvar och emotionell reglering.
Många barn och unga sover för lite. Undersökningar visar att de lägger sig senare och har svårt att somna. Det kan leda till
- ökad risk för hyperaktivitet, aggressivitet och sämre skolresultat
- högre risk för depression, ångest och riskbeteende
- trötthet, nedsatt immunförsvar och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och obesitas.
Tips i vardagen
- Prata ihop dig med föräldrar till ditt barns kompisar, om ni kan ha samma regler så underlättar det och minskar risken för att någon känner sig exklucerad.
- Det finns många bra och roliga saker man kan göra på andra skärmar som tv, spelkonsol, dator och surfplatta, även om man inte har en egen smart telefon. Hjälp barnet att använda skärmtiden på ett bra sätt, till exempel genom att göra en gemensam skärmplan.
- En enkel telefon utan internet passar bra om ditt barn är under 13 år och har behov av att kunna ringa eller skicka sms.
- Fortsätt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om säker och balanserad skärmanvändning för barn i åldern 0–18 år.
- Läs mer om hur beroendeliknande användning fungerar och om vart du eller ditt barn kan vända sig för att få hjälp här:
Hjälp ditt barn på nätet – stöd för föräldrar om barns och ungas skärmanvändning