Dalarnas rörelsesatsning i skolan – så här gjorde dom

Region Dalarna och RF-SISU Dalarna har gjort rörelse till en del av skoldagen i över 30 skolor. Nyckeln har varit ett strukturerat arbetssätt för att skapa en förändring som är hållbar över tid. Här kan du läsa om hur de arbetat.

Efter att först ha kartlagt framgångsrika arbetssätt och samlat in erfarenheter från skolpersonal och forskare kom Region Dalarna och RF SISU Dalarna fram till att använda sig av ett beprövat ramverk för förändringsledning, John Kotters 8-stegsmodell.

Modellen delar in förändringsarbetet i tre faser:

  • Att bygga en grunden
  • Att engagera organisationen
  • Att förankra förändringen i företagskulturen

Satsningen startade som ett pilotprojekt i två kommuner med fem skolor i socioekonomiskt utsatta områden, men växte snabbt till att omfatta 31 skolor. Skolorna erbjuds ett omfattande stöd som till exempel underlag för nuläges- och handlingsplaner, utbildningar i rörelseförståelse, material med lekar och övningar och nätverk för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. För att säkra ett långsiktigt engagemang förankras arbetet hos både grundskolechefer och rektorer.

Uppföljande forskning visar att arbetssättet gett effekt, bland annat i form av ökad trygghet, gemenskap och social utveckling, samt motoriska färdigheter.

Så genomfördes rörelsesatsningen med Kotters 8-stegsmodell

Här beskriver Region Dalarna och RF-SISU Dalarna hur de arbetat utifrån Kotters modell:

Steg 1 Skapa medvetenhet om behovet och angelägenhet att förändra

Genom att visa på konkreta utmaningar och möjligheter skapade vi ett gemensamt ägarskap för förändringen. Varför det fungerade:

  • Vi samlade in relevant statistik, analyser och rapporter
  • Vi identifierade tydliga utmaningar i Dalarna kopplat till skola, rörelse och hälsa
  • Vi förankrade nuläge och behov av förändring hos politisk ledning i kommuner
  • Vi förankrade nuläge hos Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna

Steg 2 Skapa en vägledande koalition

En bred förankring säkerställde att alla drog åt samma håll. Varför det fungerade:

  • Vi etablerade dialog med ledande tjänstemän och politiker
  • Vi fick positiv återkoppling på idéer och angreppssätt
  • Vi skapade ett gemensamt ägarskap kring länets utmaningar

Steg 3 Utveckla en vision och en strategi

En tydlig riktning gjorde det lättare att kommunicera och genomföra förändringen. Varför det fungerade:

  • Vi formulerade en tydlig vision
  • Vi genomförde ett pilotprojekt
  • Vi utvecklade ett konkret och skalbart koncept
  • Vi tog fram en strategi för långsiktig utveckling

Steg 4 Kommunicera visionen

En tydlig kommunikation skapade engagemang och spridning. Varför det fungerade:

  • Vi presenterade vision, strategi och plan för nyckelaktörer
  • Vi såg till att underlaget var lätt att förstå och att kommunicera vidare
  • Genom nyckelaktörers nätverk skapade vi spridning och nådde ut till fler än de direkt involverade.

Steg 5 Ge mandat för handlande på bred bas

Bred delaktighet och flexibilitet gjorde det lättare för skolor att delta. Varför det fungerade:

  • Vi gav projektledaren tydligt mandat
  • Vi involverade pedagoger och skolledare i utvecklingsarbetet
  • Vi skapade olika ambitionsnivåer för deltagande skolor
  • Vi möjliggjorde brett deltagande av skolor
  • Vi skapade strukturer för erfarenhetsutbyte mellan skolor

Steg 6 Skapa och visa tidiga vinster

Synliga resultat och tidiga lärdomar skapade motivation och förtroende. Varför det fungerade:

  • Vi identifierade tidiga positiva effekter i skolorna
  • Vi anpassade och förbättrade planen utifrån erfarenheter
  • Vi arbetade för en hållbar implementering
  • Vi kommunicerade resultaten via interna och externa kanaler
  • Vi riktade information särskilt till nyckelaktörer

Steg 7 Konsolidera och sprida resultaten för mer förändring

Konkreta bevis och inspirerande exempel ökade engagemanget och medvetenheten om vinsterna hos fler skolor. Varför det fungerade:

  • Vi visade att konceptet gav bättre effekt än tidigare arbetssätt
  • Vi visade att förändringen är kostnadseffektiv
  • Vi producerade film och material med deltagande skolor
  • Vi använde goda exempel för att skapa ytterligare engagemang

Steg 8 Förankra nya arbetssättet i kulturen

Långsiktighet säkerställde att förändringen blev en naturlig del av skolvardagen. Varför det fungerade:

  • Vi tog fram en plan för långsiktig förankring (5 år)
  • Vi satte en tydlig målsättning om att rörelse ska bli en naturlig del av skolvardagen
  • Vi integrerade arbetet i skolornas ordinarie strukturer och processer
  • Vi planerade uppföljning och vidareutveckling över tid

Läs mer

Om Rörelsesatsning i skolan (rfsisu.se)