Samhällsplanering – så här kan rörelse främjas
Den här sidan förklarar varför samhällsplaneringen är central för att främja rörelse, vilken aktör som gör vad och hur verksamheter kan komma igång på området.
Samhällsplaneringen formar de miljöer där människor lever och rör sig i det dagliga livet. Möjligheterna till vardagsrörelse påverkas av hur områden knyts ihop och om handel, skolor, grönområden och kollektivtrafik finns nära våra hem. När dessa platser är lätta att nå till fots eller med cykel stärks förutsättningarna för vardagsrörelse och ett mer aktivt liv.
Varför är samhällsplanering viktig för att främja rörelse?
Genom samhällsplaneringen fattas beslut som påverkar hur människor kan ta sig fram i vardagen: hur bostäder, service och trafik utformas och vilka färdsätt som prioriteras avgör om det är möjligt och attraktivt att gå, rulla, cykla och röra sig utomhus.
När planeringen skapar fungerande sammanhang mellan bostäder, service och platser för fritid stärks förutsättningarna för ett mer rörligt vardagsliv. Det gör särskilt stor skillnad i områden med långa avstånd eller där trafikmiljön upplevs som otrygg på grund av mycket trafik eller bristande gång- och cykelinfrastruktur.
Främja rörelse inom samhällsplanering
Inspirationsfilm till att jobba med rörelsefrämjande samhällsplanering. Filmen handlar om hur samhällets utformning påverkar hur vi rör oss. Hur kan rörelse byggas in i våra miljöer?
Bidra till jämlik hälsa
Tillgången till trygga gångvägar, parker och naturmiljöer varierar stort mellan olika bostadsområden och geografiska delar av landet. I områden med tung trafik, få grönområden eller bristande förbindelser mellan bostäder och service blir det svårare att gå och cykla. Det minskar möjligheten till vardagsrörelse.
Detta får särskilt konsekvenser för personer som är mer beroende av sin närmiljö för att kunna röra sig, till exempel barn, äldre och personer med nedsatt rörelseförmåga.
Samhällsplaneringen kan bidra till mer jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet genom att planera för rimliga avstånd mellan bostäder, service, skolor och grönområden, samt genom att skapa trygga och välfungerande miljöer där människor rör sig i vardagen.
Så kan kommuner främja rörelse i samhällsplaneringen
Kommuner har en central roll i att skapa miljöer som gör det möjligt och attraktivt att röra sig i vardagen. Genom beslut om markanvändning, trafiklösningar, grönområden och hur offentliga platser utformas kan samhällsplaneringen bidra till mer fysisk aktivitet i hela befolkningen.
Arbetet handlar både om långsiktig planering och hur miljöer gestaltas, används och förvaltas i praktiken. Här är några centrala områden där samhällsplaneringen kan göra särskild skillnad.
- Utforma vardagens platser så att de ligger på rimliga avstånd från varandra och hänger ihop på ett tydligt sätt, till exempel genom sammanhängande gång- och cykelstråk.
- Utforma bostäder, skolor, service och grönområden så att avstånden är rimliga och platserna hänger ihop, till exempel genom sammanhängande gång- och cykelstråk.
När det är lätt att ta sig till viktiga platser till fots eller med cykel ökar möjligheterna till rörelse i vardagen.
Utforma offentliga miljöer som upplevs trygga och inbjudande att vara i.
God samhällsplanering bidrar till att fler väljer att vara ute och röra sig. Belysning, god sikt och hur platser utformas – till exempel att det går att se vad som finns runt omkring – har stor betydelse för om människor känner sig trygga och väljer att gå och cykla.
Parker, naturmiljöer och gröna stråk spelar en viktig roll för både fysisk aktivitet och återhämtning.
Samhällsplaneringen kan bidra till mer jämlika förutsättningar för rörelse genom att utveckla sammanhängande gröna miljöer och prioritera områden där tillgången i dag är begränsad.
- Samarbeta med aktörer inom till exempel transport, skola, fritid, folkhälsa och civilsamhälle för att skapa sammanhängande miljöer som främjar rörelse.
- Involvera de boende i arbetet med att utveckla och sköta lokala platser.
Här finns information om olika styrdokument och regelverk som du kan använda som stöd och hävstänger i ditt arbete med att främja rörelse inom samhällsplanering.
Plan- och bygglagen (PBL) om fysisk aktivitet
Portalparagrafen 1 kap. 1 § PBL
Portalparagrafen till PBL som sätter tonen vad samhällsplaneringen och planering och byggande enligt PBL egentligen syftar till. PBL lyfter inte specifikt folkhälsa eller fysisk aktivitet men det inkluderas ändå väl inom det som uttrycks i portalparagrafen.
Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Allmänna intressen 2 kap. PBL
I PBL:s andra kapitel räknas också ett antal allmänna intressen upp som kommuner och andra ska ta hänsyn till i planering och byggande.
- Ändamålsenliga strukturer av bebyggelse, grönområden och transportinfrastruktur (2:3 PBL)
- Tillgång till torg, gator och vägar, parker och grönområden, lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. (2:7 PBL)
- Områden för natur, kultur och friluftsliv. (3 kap. 6 § miljöbalken)
Boverkets allmänna råd för friytor vid skolor, förskolor och fritidshem
Tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten (8 kap. 9 § PBL):
- 10 kvadratmeter per barn: Hårdgjorda ytor och konstmaterial
- 20 kvadratmeter per barn: Hårdgjorda ytor och konstmaterial och inhängnad vegetation
- 30 kvadratmeter per barn: Tillräckligt med yta för att vegetation och gräsytor ska klara slitage
- 40 kvadratmeter per barn: Vegetation, naturliga markmaterial och sammanhängande lekytor
Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor (boverket.se)
Regeringens strategi för levande och trygga städer
Strategin innehåller bland annat information om hur det går att planera för trafiksäkra skolvägar och trädgårdsstäder med mycket grönska och närhet till bostadsnära natur för friluftsliv.
- Ny strategi för levande och trygga städer (regeringen.se)
- Att planera och gestalta trädgårdsstäder i modern tid (boverket.se)
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Ett etappmål om stadsgrönska som innebär att en majoritet av kommunerna senast 2030 ska ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (regeringen.se)
Läs mer
Vem gör vad inom samhällsplanering för att främja rörelse?
Möjligheterna att främja rörelse genom samhällsplanering formas av beslut på flera nivåer – från nationell styrning till lokal planering och förvaltning. Här är en överblick över vilka aktörer som påverkar vad.
- På nationell nivå tar myndigheter som Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket och Folkhälsomyndigheten fram regelverk, vägledningar och kunskapsstöd som sätter ramar för fysisk planering, tillgängliga utemiljöer och grönområden.
- Regioner bidrar genom regional fysisk planering, trafikförsörjningsprogram och samordning av kollektivtrafik, vilket påverkar tillgänglighet och möjligheten att röra sig mellan kommuner.
- På lokal nivå ansvarar kommuner genom översiktsplaner, detaljplaner och beslut om markanvändning och investeringar i offentlig miljö som gator, skolor, parker och rekreationsområden.
- På verksamhetsnivå påverkar planerings- och förvaltningsverksamheter genom hur de gestaltar och förvaltar miljöer för gång, cykel, vistelse och lek.
- I det dagliga arbetet påverkar flera yrkesgrupper och aktörer hur miljöer är utformade och fungerar i vardagen:
- Samhälls- och trafikplanerare utformar stråk och ytor för rörelse.
- Park- och grönområdesförvaltning utvecklar och sköter parker, naturmiljöer och vistelseytor.
- Fastighetsägare och byggherrar utformar bostadsområden, gårdar och gångvänliga miljöer.
- Civilsamhälle och lokala organisationer tar initiativ som stärker trygghet, delaktighet och aktivitet i närområdet.
Inspirationssamtal om att främja rörelse inom samhällsplanering
Se panelsamtal från vår digitala kick-off för rörelseåret den 10 februari 2026 om att främja rörelse inom samhällsplanering och transport. Medverkar i filmen gör representanter från SLU, Region Sörmland och Trafikverket.
Samtal om att främja rörelse i transporter och samhällsplanering
Utdrag från ett panelsamtal om att främja rörelse i transporter och samhällsplanering – inspelat på digital kickoff för rörelseåret 2026.
Fyra insatsområden för att främja rörelse
För att öka möjligheterna till rörelse i samhället mer genomgripande och långsiktigt så är det fyra områden som behöver prioriteras. Insatsområdena skapar en riktning för hur det rörelsefrämjande arbetet kan stärkas och utvecklas. Så här kan man arbeta med dom inom samhällsplaneringen:
- Stärk kunskapen: Integrera kunskap om fysisk aktivitet i planeringsunderlag och beslutsprocesser – till exempel var bostäder och service ska placeras, hur tätt man bygger, utformar grönområden och planerar trafiklösningar. Ökad förståelse för hur livsmiljön påverkar rörelse stärker både planering och prioriteringar.
- Prioritera platser och ytor: Se till att människor har nära till gång- och cykelstråk, skolor, parker och andra utemiljöer som är trygga, tillgängliga och hänger ihop. När sådana miljöer finns nära hemmet blir det lättare att röra sig i vardagen.
- Använd regler och riktlinjer: Använd styrdokument och regelverk för fysisk planering så att krav på tillgänglighet, barns utemiljöer, grönytor och andra naturområden får genomslag för hur platser planeras, byggs och används och inte bara formuleras i planer.
- Följ upp arbetet och använd resultaten: Följ upp hur tillgången till grönytor, gång- och cykelvägar och andra utemiljöer utvecklas över tid – och hur de används av olika grupper. En sådan uppföljning bidrar till bättre beslutsunderlag och tydligare styrning.