Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och delaktighet.
När aktiviteter anpassas efter personens förutsättningar – till exempel med tydliga instruktioner, olika tempomöjligheter eller redskap som möter olika behov – skapas förutsättningar för både glädje och delaktighet. Barn behöver också få vara med och påverka hur aktiviteter utformas. När vi lyssnar in, involverar och ger utrymme för olika sätt att delta ökar både glädjen och lusten att röra sig.
Inspirationsfilm om ett inkluderande rörelsesamhälle. Filmen handlar om att rörelse ska vara en självklarhet. Hur kan vi utforma miljöer som inkluderar alla?
Syntolkad version av filmen Främja rörelse för personer med funktionsnedsättning finns längst ned på sidan.
Det är ofta hinder i den fysiska eller sociala miljön runt personen – inte funktionsnedsättningen – som begränsar möjligheten att vara aktiv. Exempel på hinder är:
Det blir enklare att röra sig när vägen dit fungerar. Jämna gångvägar, god belysning och möjlighet att vila längs vägen gör stor skillnad. För många är det avgörande att ha någon som kan följa med, eller att resor och transporter fungerar.
Tydliga instruktioner, ett tempo som går att följa och material som fungerar för olika personer gör att fler kan vara med. En del behöver få prova i egen takt eller veta hur aktiviteten går till innan den börjar.
Stöd från en annan person kan vara det som gör att aktiviteten blir av – till exempel hjälp att ta sig i väg eller att komma in i en lokal.
Ett inkluderande bemötande och möjlighet att delta på egna villkor kan vara avgörande för om man vågar prova och vill fortsätta.
För personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) finns det vissa faktorer som kan underlätta rörelse och där stöd från omgivningen kan vara avgörande. Det kan handla om:
En trygg miljö, där man känner igen både plats och personer, gör det lättare att delta. Mindre grupper och ett anpassat tempo ökar delaktigheten. Vi har tagit fram stöd för arbetet med att främja rörelse för personer med IF. Stödet vänder sig till beslutsfattare, verksamhetschefer och andra yrkesverksamma som arbetar med personer med IF.
Främja fysisk aktivitet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Rörelse kan ge bättre ork, mindre smärta och göra vardagen lättare att klara – oavsett funktionsnedsättning. Effekterna kommer snabbt, även av små mängder aktivitet.
Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande
Samhället kan skapa förutsättningar till rörelse och fysisk aktivitet.
Exempel på vad som kan hjälpa är:
Olika samhällssektorer, som förskola, skola, fritid, samhällsplanering, transport, arbetsliv och hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst, kan bidra på olika sätt.
Personer med funktionsnedsättning är generellt mindre fysiskt aktiva än övriga befolkningen. Detta beror ofta på bristande tillgänglighet, begränsande samhällsnormer eller otillräcklig tillgång till hälsofrämjande miljöer.
Personer med funktionsnedsättning är även mer stillasittande än befolkningen generellt, vilket kan leda till högre förekomst av obesitas, diabetes och högt blodtryck, det vill säga sjukdomar som hade kunnat förebyggas.
Fritidskortet kan användas av vårdnadshavare till barn i åldern 7–16 år som betalning för olika fritidsaktiviteter eller hyra av utrustning. På fritidskortet.se finns mer information till föreningar, kulturskolor och vårdnadshavare.
Inspirationsfilm om ett inkluderande rörelsesamhälle. Filmen handlar om att rörelse ska vara en självklarhet. Hur kan vi utforma miljöer som inkluderar alla?