Barns och ungdomars röster om fritidsaktiviteter
Organiserade fritidsaktiviteter ger barn och ungdomar glädje, gemenskap och bättre hälsa. Men alla har inte samma möjligheter att delta. Här delger 40 barn och ungdomar i åldern 8–16 år sina erfarenheter om vad som motiverar till att delta i fritidsaktiviteter – och vad som hindrar.
Under 2025 intervjuade vi 40 barn och ungdomar i åldern 8–16 år för att förstå vilka faktorer som påverkar barns deltagande i organiserade, ledarledda fritidsaktiviteter. Vi fokuserade på områden med socioekonomiska utmaningar, gles landsbygd och barn med funktionsnedsättning. Undersökningen ingår i regeringsuppdraget Fritidskortet.
Vad motiverar barn och ungdomar att delta?
Barn och ungdomar drivs av glädje, gemenskap och meningsfullhet i fritidsaktiviteter. Bättre hälsa och sociala nätverk bidrar också till motivationen att delta, liksom vuxna förebilder och stoltheten i att göra något bra.
Glädje, gemenskap och variation
Barnen motiveras främst av glädje, gemenskap och variation. Att aktiviteten känns rolig och meningsfull är det viktigaste. Många upplever att fritidsaktiviteter ger en paus från skolarbetet, minskar skärmtiden och förbättrar sömn och stresshantering.
”Om man har aktiviteter kommer man inte vara lika mycket på sin telefon. Det är bättre att göra aktiviteter och röra på sig.”
”Om det är något du stressar över så är det viktigt att få något annat att tänka på. Så man inte har ont i magen resten av dagen och inte kan sova.”
Sociala faktorer spelar också en stor roll. Att kompisar är med eller att föräldrar uppmuntrar till aktiviteten ökar motivationen. Känslan av stolthet efter en aktivitet bidrar också till viljan att fortsätta.
”Man tänker: Jag gjorde något bra för mig själv idag, jag klarade det.”
Social tillhörighet och förebilder
För många barn formas vänskapsrelationer och sociala nätverk genom fritidsaktiviteter. En inkluderande social miljö gör att barn känner sig välkomna. Aktiviteterna ger också tillgång till vuxna förebilder som kan stödja och inspirera, till exempel genom samtal om framtiden.
”Man lär känna jättemånga, man blir mer social. Man mår bättre, man får fler vänner.”
”Någon äldre person som man kan ha som förebild. Man kan få information […] och du kan prata med dem. Du gör en bra sak på din fritid, och du får en tanke om vad du ska göra i framtiden.”
Vad hindrar barn och ungdomar från att delta?
De främsta hindren för att delta i fritidsaktiviteter är utanförskap, höga krav och stress. Andra betydande hinder är bristande utbud, långa avstånd, logistiska svårigheter och höga kostnader, liksom otillräckliga anpassningar för barn och ungdomar med en funktionsnedsättning.
Utanförskap, prestationskrav och stress
Barn som upplever utanförskap eller att de inte presterar lika bra som sina kompisar kan välja att sluta med aktiviteter. Brist på inkludering, som negativt bemötande eller icke-välkomnande attityder, kan få barn att avstå från att delta. Stress och känslor av att inte passa in riskerar att leda till att barn prioriterar bort aktiviteter – trots intresse.
”När man kommer till högre nivån blir det för svårt. Då måste du välja: antingen det här för livet eller något annat.”
”Jag slutade med en aktivitet för det var några där som kollade konstigt på mig, för att jag är från ett annat land.”
Prestationskrav och tidspress, särskilt i högre åldrar, kan göra det svårt att balansera skola, läxor och fritidsaktiviteter. Det begränsar möjligheten att ägna sig åt aktiviteter som främjar välbefinnande. Aktiviteterna kan leda till känslor av stress istället för något positivt.
”En ung person tål inte lika mycket stress som en vuxen. Om du har många anledningar att stressa, funkar det inte som det ska. Du går på sporten för att du ska må bra, men all den här stressen tillsammans kan göra att du mår sämre.”
Bristande utbud, avstånd och kostnader
Långa avstånd till aktiviteter, brist på kollektivtrafik och långa restider gör resor tidskrävande och svåra att hantera. Logistiska utmaningar, som behov av föräldrars hjälp med transporter, kan hindra barn från att delta. Att åka hem mellan skolan och en aktivitet försvårar ofta vardagslogistiken, medan aktiviteter som sker i anslutning till skolan är lättare att delta i.
”Det ska passa med schema och sånt och skoltider. […] Man ska inte stressa.”
Barnen på landsbygden har svårt att hitta fritidsaktiviteter. Där saknas ofta åldersanpassade lag i den sport som finns, eller tillgång till andra aktiviteter, vilket gör det svårt att delta.
”Det finns inte så mycket mer än att spela fotboll här typ, på sommaren.”
Kostnader för aktiviteter är också ett hinder. Många barn uppger att de själva eller deras kompisar inte har råd att delta.
”Vi hade en kompis, hon hade inte råd. Hennes mamma sa nej för att ridning är ganska dyrt. Så hon kunde inte börja.”
Anpassningar och tillgänglighet
Barn med funktionsnedsättningar uppger att deras förutsättningar för att delta ser väldigt olika ut. Begränsat utbud av anpassade aktiviteter och otillräcklig information gör det svårt att delta. Barnen kan känna sig exkluderade när aktiviteter inte är tillräckligt anpassade. Många är beroende av extra stöd, som assistans, tolk eller transport, vilket kan utgöra ytterligare hinder för att delta.
”Det finns inte fotboll för döva. Då måste mina föräldrar beställa tolk om jag ska vara med hörande.”
Slutsatser: Så kan fler barn och ungdomar delta
De intervjuade barnen ser ett stort värde i organiserade fritidsaktiviteter. Här är några sätt att få fler barn och ungdomar att delta i aktiviteter på fritiden:
- Skapa inkluderande miljöer som anpassas efter barns olika behov.
- Minska prestationskraven så att alla barn kan känna glädje och inkludering oavsett prestation.
- Öka utbudet och tillgängligheten av aktiviteter, särskilt för barn på landsbygden och för barn med funktionsnedsättningar.
- Förenkla logistiken så att barn lättare kan ta sig till och från aktiviteter, till exempel fler aktiviteter i anslutning till skolan.
- Minska kostnaderna för barns fritidsaktiviteter.
Om undersökningen
- Ett fyrtiotal barn mellan 8 och 16 år deltog i grupp- eller enskilda intervjuer under maj–augusti 2025, innan Fritidskortet infördes.
- Syftet var att förstå vilka faktorer som påverkar barns och ungdomars deltagande i organiserade, ledarledda fritidsaktiviteter.
- Barnen rekryterades via skolor i olika delar av landet, med fokus på områden med socioekonomiska utmaningar (i storstad och landsbygd), gles landsbygd samt barn med funktionsnedsättning.
- Intervjuerna genomfördes av Folkhälsomyndighetens medarbetare. Intervjuerna med barn som hade en funktionsnedsättning genomfördes tillsammans med Begripsam AB.
Folkhälsomyndigheten genomförde undersökningen under 2025 som en del av arbetet med regeringsuppdraget Fritidskortet. Resultaten bidrar till kommunikationen om och utvärderingen av Fritidskortet.
Barnens röster kompletterar en tidigare publicerad undersökning med vårdnadshavare om barns fritidsaktiviteter.
-
En organiserad och meningsfull fritid för barn: Vad säger vårdnadshavarna?
Publicerad:I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort med vårdnadshavare till barn 8–16 år framgår att många, men inte alla barn har en meningsfull fritid. Undersökningen visar att deltagande i organiserade…
Om Fritidskortet
Fritidskortet syftar till att ge fler barn och unga en meningsfull fritid. Det är ett ekonomiskt stöd för att betala fritidsaktiviteter för barn och ungdomar mellan 7 och 16 år. Under 2025 var den undre åldersgränsen 8 år, därför inkluderade intervjuerna barn från denna ålder.