Om mat

Det handlar både om vad vi äter och hur mycket vi äter – så att vi får rätt mängd energi och näring. För att må bra och hålla oss friska behöver vi

• äta mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och skaldjur,
• äta mindre av kött och chark,
• minska intaget av salt,
• begränsa intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel såsom godis, snacks, kakor, snabbmat och läsk.

Matvanor och livsmedelskonsumtion

Livsmedelskonsumtionen i befolkningen ger både en bild av vanor och efffekter av påverkan på matval. Exempel på matvanor kan vara att äta frukost, ofta välja kött eller magra mejeriprodukter och salta på maten. Exempel på effekter av påverkan är kraftigt ökad konsumtion av energidrycker och snacks.

Mat och ohälsa i Sverige

Vad vi äter och hur mycket är bland de största riskerna för ohälsa till exempel övervikt och obesitas, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, olika former av cancer och sämre tandhälsa. Det vi äter kan också påverka våra kognitiva funktioner och samband kan också ses med psykiska hälsa. I vetenskapliga studier ses att grupper som har en hälsosam livsmedelskonsumtion har en starkare psykisk hälsa än grupper som inte äter hälsosamt.

Ohälsosam livsmedelskonsumtion och högt BMI (mått på övervikt och obesitas) är bland de främsta riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår i Sverige. Den främsta anledningen till högt BMI är livsmedelskonsumtion som ger ett högt energiintag.

I figur 1 ser vi att ”kostfaktorer” är på tredje plats och högt BMI på femte plats bland riskfaktorer för förlorade friska levnadsår i Sverige (ett mått på ohälsa). Kostfaktorer i bilden innefattar till exempel låg konsumtion av fullkorn, grönsaker och frukt och hög konsumtion av kött, chark och salt.

Figur 1. De största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår i Sverige.

Källa: Data från Institute for Health Metrics and Evaluation, 2021, visar sjukdomsbördan i Sverige uttryckt i procent av förlorade friska levnadsår (DALY).

Maten påverkar klimat och miljö

Varje dag konsumerar vi flera kilo mat och dryck. Under en livstid handlar det om över 70 000 kg per person. En del av denna mat blir till matsvinn, vilket belastar både resurser och klimat. Det vi äter påverkar miljö och klimat på många olika sätt, till exempel

• utsläpp av växthusgaser,
• användning av mark och vatten,
• utarmning av arter,
• användning av bekämpningsmedel.

Matkonsumtionen bidrar till att överskrida de flesta av naturens säkerhetsgränser för jordens livsviktiga system (planetära gränser).

Våra matvanor förändras över tid

Nya livsmedel och maträtter tillkommer och andra fasas ut. Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät visar på tydliga förändringar under senare år. Vi äter mindre grönsaker och rotfrukter, frukt och fisk och dricker mer sötad dryck än tidigare. Data tyder också på att vi äter mer totalt idag än tidigare.

Enligt Jordbruksverket har den genomsnittliga energitillförseln från livsmedel (kalorier) ökat från 12 300 kJ (2 900 kcal) till 12 800 kJ (3 100 kcal) per person och dag. Utvecklingen av övervikt och obesitas är också ett tecken på att vi får i oss mer energi än tidigare.

Faktorer som påverkar övervikt och obesitas

Vem du är och var du bor spelar roll

Undersökningar visar att personer med längre utbildning ofta äter mer hälsosamt än personer med kortare utbildning. Även kön spelar roll: kvinnor äter i regel hälsosammare än män, och dessa skillnader börjar redan märkas under tonåren.

Matkonsumtionen varierar mellan olika delar av samhället, vilket speglar skillnader i tillgång, traditioner och matkultur.

Statistik om vuxnas matvanor

Faktorer i vår matmiljö påverkar vad vi äter

Det är inte bara personliga val som avgör vad vi äter utan också om hur vi påverkas av den fysiska, sociala och digitala miljö vi lever i. Exempel på faktorer som formar våra matvanor är:

• utbudet i butiker,
• priser,
• hur mat marknadsförs,
• tillgängligheten till olika typer av mat,
• socioekonomiska förhållanden,
• kulturella traditioner och sociala normer.

Många olika aktörer och arenor har inflytande över vad vi äter, från politiker och livsmedelsproducenter till skolor och arbetsplatser. Därför kan man säga att matkonsumtionen är en del i ett komplext livsmedelssystemsystem.