Om matmiljö

Matmiljö handlar om de platser och situationer där vi möter mat – både fysiskt och i våra tankar. Den påverkar vad vi köper och äter, hur vi ser på mat, och i förlängningen både vår hälsa och miljö

Matmiljöns betydelse för vår matkonsumtion och hälsa

Matmiljön utgörs av både samhälleliga och personliga faktorer

Matmiljö är den del av livsmedelssystemet som påverkar hur vi väljer, köper, tillagar och äter mat.

Det handlar om hur faktorer i den fysiska, ekonomiska, sociala, politiska och den digitala miljön utgör en grund som formar våra matvanor och vår hälsa.

Matmiljön kan delas in i två huvuddelar:

• samhälleliga förutsättningar – faktorer som påverkar vad vi äter, men som vi inte själva kan styra över,
• personliga förhållanden – faktorer som handlar om dina möjligheter och förutsättningar.

Det är samspelet mellan dessa som formar våra matvanor (figur 1).

Figur 1. Bilden visar de samhälleliga och personliga faktorerna i matmiljön som påverkar individens val, köp och konsumtion av mat. Bearbetad av Turner med fler Glob Food Security 2018.

Samhälleliga faktorer

De samhälleliga förutsättningarna är faktorer som påverkar vad vi äter, men som vi inte kan styra över direkt:

• Tillgång till mat: Vilken mat som finns i butiker, på restauranger eller på arbetsplatser och skolor.
• Pris: Hur mycket maten kostar.
• Säljstrategier och produktegenskaper: Var butiker som säljer mat ligger, öppettider, och vilka tjänster de erbjuder. Livsmedlens egenskaper som innehåll, sammansättning och hållbarhet.
• Policy och reglering: Lagstiftning, riktlinjer och överenskommelser kring hur livsmedel får marknadsföras och säljas.
• Märkning och information: Vad vi får veta om livsmedlen på förpackningar och från tillverkaren. Även certifieringar och hälsomärkningar.
• Marknadsföring: Hur mat marknadsförs till exempel genom reklam och varumärken.

Personliga faktorer

De personliga förhållandena handlar om faktorer som är mer knutna till dig som individ och dina förutsättningar:

• Tillgänglighet: hur lätt du kan ta dig till en butik som säljer mat eller en restaurang, om du har tid, kunskap och andra förutsättningar som behövs för att kunna få tag på mat.
• Köpkraft: Att ha råd att köpa mat som är bra för din hälsa.
• Bekvämlighet: Hur enkelt det är att välja, köpa, tillaga och äta mat.
• Normer och preferenser: Vad du tycker om att äta, baserat på dina erfarenheter, kultur, sammanhang och din kunskap om mat.

Så påverkar matmiljön vad vi äter – och vår hälsa

Matmiljön har stor betydelse för vad vi äter och kan påverka så att skillnader i hälsa mellan olika grupper både kan öka eller minska. Om vi skapar en matmiljö som främjar hälsosamma val, kan fler få möjlighet att äta bra – oavsett var de bor eller vilka resurser de har.

Hur matmiljön påverkar vad vi äter och vår hälsa kan du läsa nedan eller mer ingående i faktabladet ”Matmiljöns betydelse för vår hälsa”.

Den mat som är synlig och tillgänglig konsumeras

Var och hur maten finns tillgänglig påverkar vad vi köper och vad vi äter. Faktorer som spelar in är antalet och närheten till inköpsställen, butiker och restauranger, utbudet av produkter, pris samt hur varor är placerade i butiken.

Om hälsosam mat är lätt att hitta och ohälsosam mat mindre framträdande, kan våra matvanor förändras mot det bättre ur hälsosynpunkt.

Marknadsföring och utbud styr våra matval

Idag möter vi mat i princip överallt: i mataffärer, på restauranger, i caféer, på snabbmatsställen och till och med i butiker som säljer möbler eller elektronik.

Utbudet av livsmedel har ökat tydligt de senaste åren, och antalet produkter är betydligt större i dag än för 30–40 år sedan. Särskilt vanligt är mat som innehåller mycket energi men lite näringsämnen.

Denna typ av mat marknadsförs i högre grad än mer hälsosamma alternativ. Vi möter reklam på gator, i kollektivtrafiken och i butiksfönster. Kampanjer och erbjudanden är vanligare på mindre hälsosamma produkter och kan påverka vårt köpbeteende.

När energirik och näringsfattig mat både syns mer, kostar mindre och är lätt att få tag på, är det lätt att vi äter på ett sätt som ger oss mer energi än vad kroppen behöver för att fungera bra och upprätthålla hälsa.

Matkulturer ser olika ut och lägger en grund för hur vi ser på mat

Den sociala miljö vi lever i har stor inverkan på vår syn på mat och måltider och vad vi äter. Matkulturer skiljer sig mellan och inom länder och påverkar vad vi äter och hur vi ser på måltiden. Traditioner och synen på mat vid högtider har många gemensamt då vi ofta äter mat med särskild betydelse. Sociala normer, till exempel vad som anses ”normalt”, och trender påverkar också vad och hur mycket vi väljer att äta.

Skillnader i matmiljön mellan platser och grupper

Matmiljön ser olika ut i olika delar av landet och mellan områden med olika socioekonomiska resurser. Skillnader i matkulturer, sociala normer, utbud och marknadsföring kan göra det svårare för vissa grupper att äta hälsosamt.

Genom en genomtänkt och hälsomedveten planering av matmiljön på samhällsnivå kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och för jämlik hälsa.

Vad vet vi om matmiljön i Sverige?

I Sverige är matmiljön fortfarande ett relativt nytt forskningsområde. Det finns en del studier om matmiljö i skola, äldreomsorg och detaljhandel, men för arbete, utbildning, hem och fritid, samt på digitala arenor saknas forskning. Det saknas även kunskap om hur matmiljön i Sverige påverkar befolkningens konsumtion av mat och jämlika förutsättningar att äta hälsosamt. Den svenska forskningen om matmiljö finns sammanställd i vår rapport ”Matmiljö i Sverige – en kartläggande litteraturöversikt”.