Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa
Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Här beskrivs lärdomar från ett test av ett nytt skolbaserat arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för barns och ungas psykiska hälsa.
Allt fler barn och unga rapporterar psykiska besvär, och fler söker vård för psykiatriska tillstånd, såsom depression och ångest. Främjande och förebyggande insatser behövs för att motverka denna utveckling. För att insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa ska få genomslag behöver skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverka.
Här beskriver vi lärdomar från ett test i tio områden (tio kommuner med anslutande regioner) som gick ut på att ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat och på lång sikt hållbart arbetssätt där skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården skulle samverka på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa. Vart och ett av de tio områdena tog fram sitt eget arbetssätt, med stöd av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Viktigt att tänka på när skolbaserad samverkan ska införas
Ett gediget förarbete, förankring och tydlighet är viktiga allmänna förutsättningar för att lyckas införa ett nytt arbetssätt. Engagemang, tydlig kommunikation, integrering, tillräckligt med tid och kompetens är andra allmänna framgångsfaktorer. Det visar intervjuer med deltagarna i testområdena.
Specifika utmaningar vid skolbaserad samverkan
Intervjuerna med deltagarna visar också att det nya arbetssättet har specifika utmaningar. Till exempel har skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten hög personalomsättning, olika lagstiftningar och ibland stora geografiska avstånd. Det krävs således genomtänkta rutiner som möter dessa utmaningar, med syftet att ge goda förutsättningar för en samverkan.
Stöd i processen – en central förutsättning
Det var en utmaning att hantera alla de faktorer som var viktiga för ett framgångsrikt införande av det nya arbetssättet. Den inledande fasen, med konkretisering av vad som skulle göras och hur, lyfts som särskilt utmanande. Generellt tyder resultaten på att det behövs ett externt och professionellt processtöd vid införandet av denna typ av skolbaserad samverkan.
-
Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa – lärdomar från praktiken
Publicerad:I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården…
Ytterligare kunskapsunderlag
Resultaten är framtagna av forskare på Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och i samarbete med SKR.
Inom ramen för samma projekt har forskarna på Karolinska Institutet kartlagt den internationella litteraturen om att införa arbetssätt där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar kring tidiga insatser för barns psykiska hälsa.
Läs mer i den internationella rapporten.
Läs mer
Elevhälsobaserade modeller – uppstart nuläge och framtid (uppdragpsykiskhalsa.se)