På den här sidan beskriver vi begreppet psykisk hälsa och hur psykiskt välbefinnande och olika dimensioner av psykisk ohälsa kan förstås.
WHO:s definition av psykisk hälsa visar att psykisk hälsa inte är detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom. Psykisk hälsa beskrivs som en tillgång eller resurs som gör det möjligt för oss att må bra och nå vår fulla potential.
WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom.
Psykisk hälsa handlar om hur vi mår och fungerar i vardagen, vår tillfredsställelse med livet och vår förmåga att hantera livets upp- och nedgångar. Psykisk och fysisk hälsa går hand i hand; om vi tar hand om våra kroppar mår vi bättre psykiskt, och vice versa.
Psykisk hälsa kan ses som ett paraplybegrepp som innefattar både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa, som i sin tur omfattar psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
Psykiskt välbefinnande avser känslan av att fungera bra och trivas inom olika områden i livet och känslan av att livet har en mening. Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa kan samexistera – en person kan till exempel känna stress, oro eller nedstämdhet men ändå uppleva mening i livet. Det som skapar välbefinnande kan skifta mellan individer. Det kan handla om:
Psykiska besvär är oönskade upplevelser av exempelvis nedstämdhet, oro, ångest eller stress. Dessa problem är vanliga och de flesta upplever dem under olika perioder under livet. Ibland kommer psykiska besvär till uttryck som huvudvärk, magont eller yrsel. Besvären kan vara svåra eller lätta, och gå över fort eller kvarstå längre. Det är inte ovanligt att psykiska besvär orsakar lidande och gör det svårt att fungera som vanligt, till exempel i relationer eller i skolan.
Psykiatriska tillstånd avser kliniskt identifierade svårigheter i en individs kognition, emotionella reglering eller beteende och baseras alltid på en professionell bedömning som har resulterat i en psykiatrisk diagnos. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en person ska kunna diagnostiseras med ett psykiatriskt tillstånd. Symtomen måste vara närvarande under en viss tid och medföra lidande och nedsättning av funktionsförmågan. Exempel på psykiatriska tillstånd är:
Begrepp inom området psykisk hälsa (socialstyrelsen.se)
Självmord, eller suicid, är att avsiktligt ta sitt eget liv. Många som tar sitt liv har en depression eller någon annan form av psykisk ohälsa, men ofta är det flera olika saker som gör att en människa tar sitt liv. Mycket tyder på att det inte alltid finns en tydlig avsikt och medvetenhet bakom alla självmord, utan att det snarare handlar om att personen vill fly från en svår smärta och ser ingen annan väg ut ur en mycket ångestfylld situation.
I filmen beskrivs kortfattat vad psykisk hälsa är och vad den påverkas av.
Den här filmade presentationen handlar om hur Folkhälsomyndigheten ser på begreppet psykisk hälsa och om att ord kan spela roll. Här beskriver Tommy Eriksson också översiktligt vad som påverkar den psykiska hälsan från samhällsnivå till individnivå.
Mer om faktorer som påverkar psykisk hälsa, hälsofrämjande och förebyggande insatser, samt statistik om psykisk hälsa.
Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.
Den här sidan vänder sig till dig som vill veta mer om ensamhet. Ensamhet uppstår när dina sociala relationer inte motsvarar dina önskemål. Det kan handla om för få kontakter eller att relationerna känns ytliga. Här får du veta mer om hur ensamhet kan påverka hälsan och vilka olika typer av ensamhet som finns.
Information om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa.