Om mässling i korthet
Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset sprids via utandningsluften när en smittad person andas, nyser eller hostar. Sjukdomen är ovanlig i Sverige men vanligare utomlands.
- Sedan mitten på augusti har flera fall av mässling rapporterats i Sverige. De flesta av fallen har koppling till festivalen Urkult i Region Västernorrland. Festivalen pågick 30 juli–2 augusti.
- Vaccinationsskyddet är avgörande. Vaccination mot mässling ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet och vaccinationstäckningen är runt 95 procent. Barn får ett bra skydd mot mässling efter en vaccindos, och två doser vaccin ger ett långvarigt skydd. Om man har haft sjukdomen har man ett livslångt skydd.
- De vanligaste symtomen på mässling är hög feber, torrhosta och röda, irriterade ögon. Efter några dagar får man utslag som ofta börjar i ansiktet och sedan sprider sig över resten av kroppen.
- Mässling är mycket smittsam. En infekterad person kan smitta andra från 4 dagar före till 4 dagar efter utslagen visats. Även om den smittade har lämnat rummet kan smittan spridas upp till 2 timmar senare. Inkubationstiden (tiden från att man har smittats tills sjukdomen bryter ut) är 7–21 dagar.
- Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller någon närstående har fått mässling. Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få hjälp att bedöma symtomen eller för att få råd om var du kan söka vård. Om du behöver söka vård är det viktigt att ringa först eller ta kontakt digitalt och inte åka direkt till en mottagning.
Frågor och svar om mässling
Mässling brukar först ge följande symtom:
- torrhosta
- irriterade och röda ögon som är känsliga för ljus.
- hög feber.
Efter några dagar får man utslag. Utslagen brukar först märkas i ansiktet och sedan sprida sig till resten av kroppen.
På ljus hud brukar utslagen först vara ljusröda men mörknar efter några dagar. På mörk hud brukar utslagen vara mörkare redan från början. De kan ibland vara svåra att se.
Vaccinet skyddar alltid bra mot allvarlig sjukdom, men det finns en liten risk att du blir smittad trots vaccinationen. Då blir sjukdomen lindrigare och risken att smitta andra är liten, jämfört med om du inte är vaccinerad.
Kontakta en vårdcentral eller 1177 på telefon för rådgivning och bedömning.
Ja. Får du symtom på mässling bör du kontakta en vårdcentral eller 1177 på telefon för rådgivning och bedömning.
Eftersom immuniteten i befolkningen är hög är risken för smittspridning i hela samhället låg. Därför finns det generellt just nu inte anledning att tidigarelägga vaccinationen.
Tidigareläggning av dos 1 kan efter en individuell bedömning bli aktuell vid misstänkt exponering för smitta eller om det skulle bli större smittspridning i ett begränsat område.
Barn får ett bra skydd mot mässling redan efter den första dosen. Det finns sällan anledning till att ta dos 2 före den ordinarie tidpunkten enligt schemat för vaccinationsprogrammet.
Det framgår av det vaccinationskort du fick som barn. Har du inte tillgång till ditt vaccinationskort kan du få informationen från den vårdgivare du tillhörde. Du kan också ta reda på om du erbjöds vaccination mot mässling när du var liten, genom att titta i tabellen på Folkhälsomyndighetens webbsida Vaccin funkar, Tema: Mässling.
Är du född innan vaccinationerna kom igång på 1970-talet är det en bra idé att du vaccinerar dig, om du inte är vaccinerad eller haft mässling. Är du född senare, men inte är vaccinerad eller haft mässling, är det också bra att du vaccinerar dig för att få ett skydd.
Om du är osäker på om du är vaccinerad eller inte, går det bra att ta en extra dos. Det är inte skadligt.
Vaccinationstäckningen varierar över tid och mellan olika geografiska områden. Variationer i vaccinationstäckningen kan ofta förklaras av en eftersläpning i rapporteringen. Eventuella ytterligare orsaker behöver alltid studeras i det aktuella sammanhanget.
Allmän vaccination började erbjudas från 1971, men vaccination med två doser vaccin infördes först 1982. Därför kan personer som är födda på 1970-talet och uppvuxna i Sverige i vissa fall bara ha fått en dos vaccin. Alla vuxna rekommenderas att se över sitt skydd mot mässling och komplettera vaccinationen vid behov.
Personer som är födda innan vaccinationen mot mässling infördes i vaccinationsprogrammet, har ofta haft sjukdomen och är därmed immuna.
Det finns fortfarande personer som saknar immunitet i Sverige, eftersom de varken har haft sjukdomen eller vaccinerat sig. Om de exponeras för mässlingsviruset, till exempel vid en utlandsresa, kan de insjukna. De kan sedan sprida viruset vidare till andra utan immunitet.
De flesta smittkedjor i Sverige är korta och utbrott med mer än fem personer är ovanliga. Om en smittsam person träffar många människor, till exempel genom att sitta länge i ett väntrum eller bo i ett område där många saknar immunitet, blir risken för utbrott större. Utbrotten brukar dock sällan få spridning utanför området eller gruppen.
Folkhälsomyndigheten ger barnhälsovården, elevhälsan och vårdnadshavare kunskap och information om sjukdomar och vaccinationer, så att vårdnadshavare kan fatta ett välgrundat beslutet om vaccinationen.
Barnhälsovården ger den första dosen mot mässling vid 18 månaders ålder, och elevhälsan ger den andra dosen i åk 1–2. Tillsammans når de så gott som alla barn och familjer i Sverige, och de har regelbunden kontakt med familjerna om barnets hälsa. Till dem kan alla vårdnadshavare ställa frågor och få svar om vaccinationen.
Folkhälsomyndigheten samarbetar också med regioner och kommuner. Vi kan hjälpa dem att ta reda på varför vaccinationstäckningen är låg i vissa områden, och stödja dem i att genomföra riktade insatser lokalt för att öka täckningen.
Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, ökar troligen antalet mässlingsfall efter några år och därefter även antalet fall av påssjuka och röda hund. Efter 5–10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer.
Ett exempel på vad som kan hända om färre barn vaccineras kommer från Storbritannien. Där ökade antalet mässlingsfall kraftigt i landet på grund av en nedgång i vaccinationstäckningen runt millennieskiftet, och sjukdomen fick fäste i befolkningen igen. Samma sak skulle kunna hända i Sverige.
Om du har haft mässling har du ett livslångt skydd mot sjukdomen och kan varken bli smittad eller smitta andra. Om du inte har haft mässling kan du behöva se över ditt vaccinationsskydd. Två doser ger ett fullgott skydd.
| Födelseår | Haft mässling? | Erbjudits vaccin? |
|---|---|---|
| Före 1960 | I stort sett alla har haft mässling | Nej |
| 1960‒1969 | Nästan alla har haft mässling | Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccin i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling. |
| 1970‒1974 | Många har haft mässling | En del har fått mässlingsvaccin i förskoleåldern. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin (mässling, påssjuka och röda hund) i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling. |
| 1975‒1980 | En avtagande andel har haft mässling | Nästan alla har vaccinerats under sitt andra levnadsår. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling. |
| 1981 och senare | De flesta har inte haft mässling | Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin. |