Sjukdomsinformation
Sidans information syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar och gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad.
Sjukdomsinformation om lymfogranuloma venereum
Lymfogranuloma venereum är en sexuellt överförbar infektion som är ovanlig i Sverige. Sjukdomen ses framför allt hos män som har sex med män.
Vad orsakar lymfogranuloma venereum och hur sprids sjukdomen?
Lymfogranuloma venereum (LGV) är en sjukdom som orsakas liksom klamydia (se Klamydiainfektion) av bakterien Chlamydia trachomatis, men av en mer aggressiv genotyp än den som ger upphov till den vanliga klamydiainfektionen. LGV är en sexuellt överförbar infektion.
En genomgången infektion ger inte immunitet mot sjukdomen.
Symtom och behandling
Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person har blivit smittad till att hen får symtom, är 10–21 dagar.
De första symtomen är små smärtfria sår på slemhinnan i könsorganen eller ändtarmen som ofta inte noteras. Efter en tid svullnar lymfkörtlarna, vanligtvis enbart i en ljumske. Om infektionen inte behandlas sker så småningom en varbildning i lymfkörtlarna (lymfkörtelsmältning) och fistlar kan bildas. Vävnadsskadan kan orsaka omfattande, kronisk ärrbildning och skrumpning. En annan allvarlig komplikation är ärrbildning med skrumpning kring ändtarmen vilket gör tarmkanalen trängre (rektal striktur).
LGV infektion behandlas med antibiotika.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.
Diagnosen grundar sig på den kliniska bilden och molekylärbiologiska metoder. Vid ett positivt klamydiaprov och misstanke om LGV kan sjukdomen bekräftas med genotypning på det nationella referenslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Analys utförs inte regelmässigt vid Folkhälsomyndigheten.
Förebyggande åtgärder
Kondom är ett relativt säkert skydd mot LGV och andra sexuellt överförbara infektioner, förutsatt att kondomen är hel och används under hela samlaget.
Det finns inget vaccin mot sjukdomen.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Lymfogranuloma venereum klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom som ska smittspåras. Bekräftade fall anmäls av laboratoriet och behandlade läkare avidentifierat till smittskyddsläkaren samt till Folkhälsomyndigheten. Enligt smittskyddslagen finns det vissa förhållningsregler som är aktuella:
- Skyldighet att informera sin sexualpartner om att man bär på smittan (smittbärarskap).
- Skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning.
- Skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare.
Utöver dessa förhållningsregler, rekommenderas även personer att avstå från sex under tiden de gäller, för att inte riskera att sprida smittan vidare.