Exempel social investeringsfond: Stockholms stad

Genom den sociala investeringsfonden ska kunskapsbaserade arbetssätt och metoder utvecklas och implementeras så att ekonomiska medel kan föras från kostsamma insatser när problem uppstått, till kostnadseffektiva förebyggande åtgärder. De projekt som finansieras ska

• pröva konkreta arbetsmetoder som har en tydlig koppling mellan insats, förväntade sociala effekter och ekonomiska förtjänster
• löpa över två till fyra år
• präglas av nytänkande och innovation för att utveckla kunskapsbaserade och kostnadseffektiva arbetssätt
• följas upp löpande samt utvärderas med fokus på sociala effekter och dess ekonomiska förtjänster.

Processen för Stockholms stads sociala investeringar innebär först en idéprövningsprocess och därefter en formell ansökningsprocess. Kommunstyrelsen beslutar vilka projekt som beviljas medel. Staden använder en så kallad återföringsmodell där den beräknade utgiftsminskning som insatsen resulterat i ska återföras till fonden.

Sedan 2015 har 39 projekt initierats, varav 29 är avslutade och utvärderade. Exempel på finansierade projekt:

• Intensifierade utredningar i hemmiljö (IUH) och Intensifierade utredningar i Söderort (IUH-s). Projektet syftade till att vidareutveckla och anpassa den modell för barnavårdsutredningar som tagits fram i Järva, med målgruppen barn 0–12 år i riskzon för att utvecklas ogynnsamt. Effektutvärderingen genomfördes som en randomiserad kontrollstudie på familjenivå och inkluderade 279 familjer (478 barn).
• Läslust i Rinkeby – läsfrämjande arbete för barn genom regelbundna lästräffar på bibliotek.
• Vällingbyteamet – test av en sammanhållen modell där samma socialsekreterare ansvarade för hela processen och kunde ge tidiga insatser även vid mindre omfattande problematik.
• Eftervård med hög tillgänglighet för unga i riskzon för kriminalitet – intensivt och långsiktigt stöd efter placering eller institutionsvård.
• Skolsamordnare för placerade barn och unga – utformning och test av en operativ samverkansform mellan socialtjänsten och utbildningsförvaltningen för att stärka skolgången för barn och unga placerade i samhällsvård.
• Stärkt tidigt stöd i samverkan (STIS) – etablering och erbjudande av tidigt föräldraskapsstöd i samverkan mellan flera verksamheter.
• Lärkedjan – en modell för arbetsplatsförlagt lärande för personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning med målet att utbilda och validera deltagarnas kunskaper så att de når kraven inom yrkesutbildningarna vårdbiträde och köksbiträde.

Lärdomar

• Avsättning av medel till sociala investeringar kan skapa utrymme för att pröva och utveckla förebyggande arbetssätt som annars är svåra att finansiera inom ordinarie verksamhet.
• Genom att använda sig av längre projekttider möjliggörs en uthållighet, vilket skapar goda förutsättningar för att projekt ska lyckas.
• Med arbetet stimuleras utveckling och innovation, vilket kan få bredare följder på verksamhetsutveckling.
• Logiken som präglar arbetet, förebyggande insatser som ska leda till sociala effekter och ekonomiska nyttor, innebär en förflyttning av fokus från aktivitet till utfall och faktiska resultat.
• Det kan vara utmanande med systematisk uppföljning hos verksamheterna om tidigare erfarenheter av detta inte finns, men även på grund av begränsningar i övergripande uppföljningsstruktur och den kommunala statistiken.
• En utmaning är att kunna införa utvärderade lyckade projekt brett i ordinarie verksamhet.

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond 2015 (insynsverige.se)