Vinterkräksjuka – statistik
Statistik över sjukdomsfall av vinterkräksjuka (calicivirus) sammanställs i en årsrapport.
Vi följer vinterkräksjukan i Sverige genom frivillig laboratorierapportering, mellan vecka 40 och vecka 20. Läget sammanfattas i lägesrapporter som publiceras varannan vecka från att epidmin börjat i Sverige. Statistiken baseras på rapportering av prover tagna från patienter i både öppen- och slutenvård där vinterkräksjuka har bekräftats med ett diagnostiskt test (laboratorieverifiering). Vi analyserar även antalet sökningar med sökordet vinterkräksjuka på 1177.se för att uppskatta spridningen av vinterkräksjuka i samhället. När säsongen är slut sammanfattas den i en årsrapport.
Sjukdomsinformation
2024–2025
2023–2024
2022–2023
2021–2022
2020–2021
2019–2020
2018–2019
2017–2018
2016–2017
2015–2016
2014–2015
2013–2014
2012–2013
2011–2012
2010–2011
2009–2010
2005–2006
2003–2004
Vinterkräksjuka – calicivirusinfektion 2014–2015
Sammanfattning
I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus som båda kan orsaka vinterkräksjuka. Viruset utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och smittar lätt via direkt eller indirekt kontakt mellan personer. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under en och samma säsong. För att skydda sig från vinterkräksjuka är det viktigaste rådet att vara noga med handhygienen genom att tvätta händerna med tvål och vatten. För att undvika smittspridning är det viktigt att stanna hemma under sjukdomstiden samt ytterligare ett par dagar efter tillfrisknandet. Risken för smittspridning kvarstår i flera dagar efter det att symtom upphört.
Förutom smitta via direkt eller indirekt kontakt mellan personer så är livsmedelsburen smitta en vanligt förekommande smittväg. Livsmedel kan förorenas av en person som är eller nyligen har varit sjuk och grönsaker och råa skaldjur kan förorenas av vatten som innehåller calicivirus. Det är ofta svårt att påvisa virus i livsmedel och därigenom kunna bekräfta smittkällan. Enligt Livsmedelsverkets rapporter om misstänkta matrelaterade maginfektioner är calicivirus, och framförallt norovirus, det smittämne som orsakar det största antalet insjuknade.
Att döma av antalet inrapporterade fall tyder allt på att säsongen 2014/2015 har varit av det mildare slaget och i stor utsträckning liknat säsongen 2013/2014. Totalt rapporterades 4100 fall av norovirus och 325 fall av sapovirus. Detta överensstämmer inte med det varannan-säsongsmönster som brukar förekomma vid vinterkräksjuka. Anledningen till att denna säsong har varit mildare än väntat är oklar. Majoriteten av de rapporterade fallen utgjordes av patienter inom vården och endast en mindre andel utgjordes av samhällsrelaterade infektioner t.ex. inom skola och barnomsorg.