Vinterkräksjuka – statistik
Statistik över sjukdomsfall av vinterkräksjuka (calicivirus) sammanställs i en årsrapport.
Vi följer vinterkräksjukan i Sverige genom frivillig laboratorierapportering, mellan vecka 40 och vecka 20. Läget sammanfattas i lägesrapporter som publiceras varannan vecka från att epidmin börjat i Sverige. Statistiken baseras på rapportering av prover tagna från patienter i både öppen- och slutenvård där vinterkräksjuka har bekräftats med ett diagnostiskt test (laboratorieverifiering). Vi analyserar även antalet sökningar med sökordet vinterkräksjuka på 1177.se för att uppskatta spridningen av vinterkräksjuka i samhället. När säsongen är slut sammanfattas den i en årsrapport.
Sjukdomsinformation
2024–2025
2023–2024
2022–2023
2021–2022
2020–2021
2019–2020
2018–2019
2017–2018
2016–2017
2015–2016
2014–2015
2013–2014
2012–2013
2011–2012
2010–2011
2009–2010
2005–2006
2003–2004
Vinterkräksjuka – calicivirusinfektion 2010–2011
Sammanfattning
Gastroenteritutbrott orsakade av norovirus innebär stora problem inom hälso- och sjukvården och på äldreboenden. Utbrotten genererar stora kostnader och organisatoriska problem på grund av förlängda vårdtider, intagningsstopp med tillhörande platsbrist, utlokalisering av patienter och sjukskrivning av personal. Infektionsdosen för att insjukna är mycket låg och dessutom utsöndras virus i mycket stora mängder, ibland under flera veckor. Detta gör noroviruset mycket smittsamt. Virus kan dessutom överleva under lång tid på ytor och textilier. Ett flertal smittvägar innebär att många individer drabbas vid utbrott. Studier inom sjukvård/äldrevård visar på en ”attack rate” över 50 %, där både patienter och personal drabbas. Hösten 2003 startade Folkhälsomyndigheten sin övervakning av norovirus främst inom vården. Den veckovisa rapporteringen av diagnostiserade fall av norovirus är frivillig, men landets samtliga viruslaboratorier (för närvarande 15 stycken) deltar.