Klimatförändringens påverkan på folkhälsa
LyssnaKlimatförändringen är ett allvarligt hot mot folkhälsan och kräver samarbete mellan flera aktörer. I Sverige och globalt kommer effekterna att öka, särskilt för de som redan är utsatta.
Vår risk- och sårbarhetsanalys visar att de största hälsoriskerna i Sverige är värmeböljor och fästingburna sjukdomar. Klimatförändringen kan också leda till fler pollenallergier, översvämningar, sämre dricksvatten och mer smitta via vatten och mat. Dessutom påverkas Sverige av klimatförändringar i andra länder, till exempel genom effekter på gränsöverskridande ekosystem, handel, finans, människors rörelsemönster och politisk säkerhet.
Läs mer
Publikationer
-
Folkhälsa i ett förändrat klimat – Folkhälsomyndighetens mål och handlingsplan för klimatanpassning 2025–2029
Publicerad:Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.
-
Barn och unga upplever klimatoro – Ett kunskapsstöd om klimatoro hos barn och unga
Publicerad:Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen…
-
Zero regrets – stärk åtgärder för hälsa i klimatarbetet
Publicerad:Folkhälsomyndighetens översättning av budskap från WHOs skrift Zero regrets.
-
Hälsoeffekter av värmeböljor – En kunskapssammanställning
Publicerad:Rapporten är en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av värme och av vetenskapligt förankrade råd för att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer i Sverige.
-
Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys
Publicerad:Uppdaterad:Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.
-
Miljöhälsorapport 2021
Publicerad:Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder…