Uppdrag: Ökat fokus på hälsovinster för befolkningen

Att hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser inte prioriteras i tillräcklig utsträckning kan bero på bristande resurser, kortsiktiga budgetar och ett fokus på akuta insatser.

Ett hinder kan vara att hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser ofta ger sociala och hälsomässiga vinster först på längre sikt. Det kan leda till att insatserna inte prioriteras.

Ibland leder insatserna också till långsiktiga kostnadsminskningar, men ofta gynnar de andra samhällsaktörer än de som genomför insatsen. Till exempel kan en insats inom äldreomsorgen eller den kommunala vården bidra till ett minskat patientinflöde till regionen. Ett annat exempel är när en kommunal sysselsättningsåtgärd minskar behovet av ersättning från statliga Försäkringskassan.

En annan problematik rör hinder för samarbete mellan kommuner, regioner och andra aktörer. Till detta bidrar även bristande samordning mellan statliga myndigheter.

Utfallsfokus som arbetssätt för att överbrygga hinder

För att möta hinder för hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser är utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller möjliga verktyg. I Sverige har framför allt kommuner, regioner, civilsamhällesaktörer och privata aktörer tagit initiativ till arbete med så kallade sociala investeringar. Den nationella nivån har tidigare haft en begränsad roll i Sverige, till skillnad från i exempelvis Danmark, Finland och Storbritannien där det har etablerats statliga sociala investeringsfunktioner och nationellt kunskapsstöd inom detta område.

Nu har regeringen tagit initiativ till att utveckla ett nationellt stöd för utfallsfokuserade arbetssätt. Det kan handla om metoder och verktyg för att genomföra behovsanalyser, identifiera målgrupper, utforma och genomföra insatser samt för att utvärdera effekterna och att skapa förutsättningar för att finansiera förebyggande insatser.

Utfallsfokuserat arbetssätt innebär ett systematiskt arbete utifrån en effektlogik som visar hur den satsning man tänkt göra förväntas leda till effekter, och vilka utfallsmått som ska användas för att mäta effekterna.

Regeringsuppdrag om nationellt stöd

2024 fick vi och Vinnova ett regeringsuppdrag om att förbereda, utforma och implementera ett långsiktigt nationellt stöd för att stimulera användandet av innovativa utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller såsom sociala utfallskontrakt. Uppdraget sträcker sig till 2027 och vi kommer att uppdatera den här webbsidan allt eftersom arbetet fortsätter.

Utgångspunkten i regeringsuppdraget är att ett nationellt stöd ska pågå under en längre period för att stimulera en omställning inom den offentliga sektorn, till ett ökat fokus på resultat för invånarna.

Samverkan med många aktörer

I utvecklingen av uppdraget har vi och Vinnova haft nära samarbete med Ekonomistyrningsverket. Tillsammans har vi genomfört dialoger med en rad olika intressenter. Det innefattar representanter från kommuner, regioner, Sverige kommuner och regioner, civilsamhällesaktörer, näringslivsaktörer, akademi och myndigheter. Dessutom har vi samlat in kunskapsunderlag från tidigare arbeten i Sverige och internationellt.

I linje med uppdraget har vi också inlett en samverkan med andra myndigheter. Syftet är att få till ett samlat statligt agerande och en statlig styrning som stödjer utfallsfokuserade arbetssätt. En del i arbetet är att identifiera lämpliga utfallsområden att starta med i det nationella utfallslabbet, i samverkan med kommuner och regioner. Nu till en början deltar Barnombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Socialstyrelsen och Skolverket i myndighetssamverkan. Fler myndigheter kan komma att involveras framöver.

Under våren har vi även arbetat med ett brett expertråd, med deltagare från kommuner, regioner, civilsamhälle, näringsliv och akademi. Vi föreslår att expertrådet kopplas till det nationella utfallslabbet även framöver.

Webbinarium om regeringsuppdraget

Här kan du höra Sara Wiklund Cardell från Folkhälsomyndigheten och Jonas Gumbel från Vinnova beskriva regeringsuppdraget och behovet av nya arbetssätt i välfärdssektorn.