Denna rapport handlar om allmänhetens kunskaper och attityder rörande antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Den bygger på en enkätundersökning bland ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning En generell slutsats är att deltagarna hade goda kunskaper om rationell antibiotikaanvändning och att de flesta känner förtroende för läkares beslut om huruvida antibiotika är nödvändigt. Några grupper hade lägre kunskaper och minde förtroende för läkares beslut, och dessa är särskilt viktiga att nå i informationsinsatser.

Rapporten kan vara ett underlag för forskare och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård samt för organisationer som kommunicerar med grupper ur allmänheten.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Antibiotikaresistens är idag ett globalt hälsoproblem. Resistenta bakterier minskar möjligheten att kunna behandla allvarliga infektionssjukdomar på ett effektivt sätt. Dessutom äventyras andra typer av sjukvård, när antibiotika inte finns tillgängliga vid exempelvis kirurgi och cancerbehandlingar. Genom att använda antibiotika på ett klokt sätt kan vi minska risken för utveckling av antibiotikaresistens. En klok antibiotikaanvändning förutsätter goda kunskaper hos såväl professionella som allmänheten. Studien som redovisas i denna rapport syftade till att belysa attityder och kunskaper gällande antibiotikaanvändning och resistens hos den svenska befolkningen.

I studien skickades en enkät till 2500 slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 74 år. Enkäten bestod av frågor och påståenden som syftade till att belysa kunskaper och attityder kring antibiotika, uppdelat på följande teman: egen antibiotikaanvändning; tillgång till antibiotika; antibiotikas användningsområden och effekter; bieffekter och resistens samt erfarenheter och förtroende i förhållande till sjukvården när det gäller infektioner. Några demografiska frågor ingick för att jämföra kunskaper och attityder mellan olika grupper av människor. Enkätsvaren analyserades i SPSS.

Omkring två tredjedelar av de tillfrågade personerna svarade på enkäten. Av de deltagare som hade minst kunskaper om antibiotika, svarade de flesta att de inte visste om antibiotikaresistens är ett problem i Sverige och övriga världen. Majoriteten av alla deltagare i studien tog tydligt avstånd ifrån att man kan spara antibiotika som blivit över för att själv ta senare eller ge till någon annan. Likaså tog de flesta avstånd ifrån påståendet att det är bra att kunna köpa antibiotika via internet utan att behöva träffa en läkare. Gällande förtroendet för läkares beslut att inte skriva ut antibiotika hade kvinnor minde förtroende än män, och yngre personer hade mindre förtroende än äldre. Deltagare med liten kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens hade mindre förtroende än deltagare med högre kunskaper inom området.

En generell slutsats är att deltagarna hade goda kunskaper om rationell antibiotikaanvändning och att de flesta ansåg att det är läkaren som bör besluta om huruvida antibiotika är nödvändigt. Det verkar också som att det fanns ett samband mellan personers kunskaper om antibiotikas effekter och resistens, och förtroende för läkares beslut gällande antibiotika. Resultaten indikerar att personer mellan 18 och 29 år är den grupp som är i störst behov av information gällande antibiotikas effekter och resistens. Framtida kampanjer bör följaktligen fokusera på yngre personer, samtidigt som ingen åldersgrupp bör uteslutas när informationsinsatser planeras.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 46
  • Artikelnummer: 16110