Rapporten redovisar resultaten från en omfattande studie där vi använt registerdata på individnivå för att undersöka hur olika sociodemografiska faktorer påverkar försäljningen av antibiotika på recept i Sverige.

Innehållet är tänkt att användas som en del i det pågående arbetet med rationell antibiotikaförskrivning. Målgruppen är personer inblandade i arbetet med att förbättra användningen av antibiotika såsom lokala stramagrupper, läkemedelskommittéer, och tjänstemän på olika nivåer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

I den här rapporten har vi undersökt hur olika sociodemografiska faktorer, komorbiditet och tillgänglighet till läkarbesök i primärvården påverkar antibiotikaförskrivningen.

Studiepopulationen omfattade alla som erhållit minst ett antibiotikarecept under 2010, och som kontrollpopulation användes ett stickprov från befolkningen i Sverige. Uppgifter om antibiotika och samsjuklighet hämtades från Socialstyrelsens register, sociodemografiska variabler från SCB, och tillgången till läkarbesök hämtades från årliga mätningar utförda av SKL.

Resultaten visade att drygt 20 procent av befolkningen fick åtminstone ett antibiotikarecept utskrivet under ett år. Barn och äldre fick fler recept än personer i arbetsför ålder. Kvinnor konsumerade mer antibiotika än män, och tydligast gällde detta urinvägspreparat. Komorbiditet var en stark faktor som bestämde antalet antibiotikarecept: ju högre samsjuklighet desto fler recept. De med Charlsons index ≥ 3 hade en oddskvot på 3,03 (95 % KI: 3,00–3,07) för att erhålla antibiotika i den justerade analysen jämfört med individer utan samsjuklighet (Charlsons index 0). Tillgängligheten till läkarbesök i primärvården spelade roll, och mest gällde detta antibiotika som främst används vid luftvägsinfektioner. Personer födda i Sverige konsumerade mer antibiotika jämfört med utrikes födda i vår undersökning: individer födda i något av EU:s 27 länder (Norden exkluderat) hade en justerad oddskvot för antibiotikarecept på 0,78 (95 % KI: 0,77–0,78) jämfört med inhemskt födda. Liknande resultat sågs även för utrikes födda i länder utanför EU.

Viktiga frågor att arbeta vidare med framöver är i vilken utsträckning tröskeln för antibiotikabehandling av bakteriella infektioner hos personer med olika komorbida sjukdomar ska vara lägre jämfört med hos andra grupper. Även studier av hälsoeffekter av högre antibiotikaförskrivning i storstadsområden jämfört med övriga landet är av värde.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2014-10-31
  • Antal sidor: 27
  • Artikelnummer: 2014-10-17