Barnvaccinationsprogrammet 2015 – årsrapport

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet i det nationella vaccinationsprogrammet för 2015 vad det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av uppföljningen av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Denna årsrapport redovisar uppföljningen av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, det s.k. barnvaccinationsprogrammet, och innehåller information om vaccinationstäckning, sjukdomsuppföljning, mikrobiologisk övervakning och säkerhetsuppföljning för år 2015. Rapporten innehåller även beskrivningar av pågående projekt kring nationella vaccinationsprogram. Rapporten har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Läkemedelsverket.

Det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige omfattar tio sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, allvarlig sjukdom av Haemophilus influenzae typ b (Hib), allvarlig pneumokocksjukdom, mässling, röda hund, påssjuka (MPR) samt för flickor även infektion med humant papillomvirus (HPV). Därtill vaccineras barn i definierade riskgrupper även mot tuberkulos, hepatit B, influensa och pneumokocker.

Under 2015 var vaccinationstäckningen i programmet fortsatt hög. Över 97 procent av 2-åringar var fullvaccinerade enligt för dem gällande schema. Andelen flickor som är vaccinerade mot HPV ligger kvar på omkring 80 procent. Vaccinationstäckningen för HPV är lägre än målsättningen på över 90 procent och detta även om man tar hänsyn till en viss underrapportering till vaccinationsregistret.

Sjukdomsuppföljningen visar att de flesta sjukdomarna i programmet är under god kontroll. Under 2015 rapporterades inga fall av stelkramp eller röda hund och bara ett fall av Hib inträffade bland barn under 5 år. Förekomsten av kikhosta minskade jämfört med 2014, men var dock fortfarande på högre nivå än under perioden 2009–2013.

Totalt vårdades 45 spädbarn på sjukhus och ett barn avled. Folkhälsomyndigheten kommer under år 2016 ge ut rekommendationer om förebyggande av kikhosta hos spädbarn. Rekommendationerna är grundade på en systematisk utvärdering av olika strategier, resultat från den förstärkta uppföljningen av kikhosta samt en hälsoekonomisk analys.

För invasiv pneumokocksjukdom observerades år 2015 den lägsta incidensen bland barn under 2 år sedan vaccin introducerades. Däremot ökade incidensen och totala antalet fall av invasiv pneumokocksjukdom något jämfört med 2014.

Antalet diagnostiserade fall av difteri ökade från i genomsnitt 1–2 fall under åren 2006–2014 år till 9 fall. I de flesta fallen handlade det om fynd av bakterie i hudsår. Ökningen berodde dels på ändrade diagnostiska metoder och dels på ökad migration från länder där difteribakterien cirkulerar.

HPV vaccinationsprogrammet uppföljs kontinuerligt och enligt fastställd arbetsplan. Tidigare resultat från svenska studier indikerar att vaccinet är säkert och effektivt med minskad incidens av kondylom och minskad cirkulation av HPV-typer som ingår i vaccinet. En ny studie visar att vaccinet signifikant minskar risken för höggradiga cellförändringar hos flickor som vaccineras innan 17 års ålder.

Antalet fall av tuberkulos ökade jämfört med 2014. Ökningen beror nästan helt på migrationsflödet från länder där tuberkulos fortfarande är vanligt. Av rapporterade fall var 90 procent födda i ett annat land än Sverige. Få fall förekommer bland barn, vilket visar att preventionsinsatserna har varit effektiva i att hindra smittspridning, till exempel genom vaccination av barn i riskgrupper.

För hepatit B rapporterades en ökning av antalet fall under 2015 vilket avspeglar migrationsströmmar från länder där sjukdomen är mer vanligt förekommande. För kronisk infektion uppgavs för majoriteten av fallen ett smittland utanför Sverige. Bland fall som var smittade i Sverige var få barn, vilket tyder på att riskgruppsvaccination av barn fungerar väl.

Folkhälsomyndigheten har lämnat in ett förslag till regeringen om att införa riskgruppsvaccinationer mot hepatit B, influensa, pneumokocker och tuberkulos i särskilda vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten har under 2015 gett ut rekommendationer om prioriterade grupper för vaccination både gällande asylsökande och i ljuset av den internationella vaccinbrist som också drabbat Sverige.

Säkerhetsuppföljningen av de vaccin som använts inom det allmänna vaccinationsprogrammet visar att 553 biverkningar rapporterades för över 1,1 miljoner administrerade doser av vaccin. De rapporter som inkom från hälso- och sjukvården under året omfattade i huvudsak redan kända och övergående biverkningar. De vanligaste biverkningarna var feber, lokal svullnad på injektionsstället och hudrodnad. Vaccinerna inom programmet har således en fortsatt god säkerhetsprofil.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2016-06-08
  • Antal sidor: 74
  • Artikelnummer: 16017

Öppna publikationen

Barnvaccinationsprogrammet 2015 – årsrapport(PDF 2 MB)

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan