Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet i det nationella vaccinationsprogrammet för 2016 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av uppföljningen av barnvaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Sammanfattning

Denna årsrapport redovisar uppföljningen av det allmänna vaccinationsprogrammet
för barn, det s.k. barnvaccinationsprogrammet, och innehåller information om
vaccinationstäckning, sjukdomsuppföljning, mikrobiologisk övervakning och
säkerhetsuppföljning för år 2016. Rapporten innehåller även beskrivningar av
aktuella projekt kring nationella vaccinationsprogram. Rapporten har tagits fram av
Folkhälsomyndigheten i samverkan med Läkemedelsverket.

Det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige omfattar tio sjukdomar: difteri,
stelkramp, kikhosta, polio, allvarlig sjukdom av Haemophilus influenzae typ b
(Hib), allvarlig pneumokocksjukdom, mässling, röda hund och påssjuka (MPR)
samt för flickor även infektion med humant papillomvirus (HPV).

Under 2016 var vaccinationstäckningen i programmet fortsatt hög. Över 96 procent
av 2-åringarna var fullvaccinerade enligt för dem gällande schema. Andelen 13-
åriga flickor som var vaccinerade mot HPV med minst en dos låg kvar på omkring
80 procent.

Sjukdomsuppföljningen visar att de flesta sjukdomarna i programmet är under god
kontroll. Under 2016 rapporterades inga fall av röda hund eller av Hib bland barn
under 5 år. Endast enstaka fall av mässling, stelkramp och difteri (huddifteri)
anmäldes. Liksom de två föregående åren rapporterades ett 20-tal fall av påssjuka.
Förekomsten av invasiv pneumokockinfektion bland barn under 2 år låg kvar på en
stabilt låg nivå.

Det totala antalet rapporterade fall av kikhosta ökade jämfört med 2015 och var på
samma nivå som 2014, året då antalet fall ökade markant efter flera år med låg
förekomst. Däremot ökade inte antalet fall bland spädbarn under 2016. Detta kan
tyda på att provtagning av vuxna med långvarig hosta har ökat och att kikhosta
därmed har diagnostiserats oftare bland dem. Under 2016 publicerade
Folkhälsomyndigheten rekommendationer för förebyggande av kikhosta hos
spädbarn, där vikten av provtagning av vuxna med långvarig hosta i barnens
näromgivning påpekades som en viktig åtgärd.

Under 2016 administrerades över 1,2 miljoner vaccindoser inom det allmänna
vaccinationsprogrammet för barn. Totalt rapporterades 467 misstänkta
biverkningar för dessa vaccin. Säkerhetsuppföljningen visade att de rapporter som
inkom från hälso- och sjukvården under året i huvudsak omfattade redan kända och övergående biverkningar. De vanligaste biverkningarna var feber och lokala reaktioner på injektionsstället. Vaccinerna inom programmet har således en fortsatt god säkerhetsprofil.

Folkhälsomyndighetens nya föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det
allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF-FS 2016:51) trädde i kraft i juni
2016. Som stöd för vårdpersonalen gav Folkhälsomyndigheten samtidigt ut en
vägledning för vaccination av barn och ungdomar. Folkhälsomyndigheten tog
under 2016 även fram nya rekommendationer om vaccination mot hepatit B som nu rekommenderas till alla spädbarn. Ett beslutsunderlag om införande av
rotavirusvaccination i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn
sammanställdes, och en utredning om att inkludera pojkar i
vaccinationsprogrammet mot HPV påbörjades.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2017
  • Antal sidor: 67
  • Artikelnummer: 00741-2017