Folkhälsomyndigheten rekommenderar att grupper med störst behov av ett skydd mot covid-19 prioriteras först för att bli vaccinerade. Denna prioriteringsordning gäller i samtliga fyra faser. Just nu pågår fas 2 med vaccination av personer som är 65 år och äldre, och som inte har hemtjänst eller plats på särskilt boende för äldre (SÄBO). De äldsta i fas 2 ska få erbjudande om vaccination först.

Varje vecka presenteras vaccinationstäckningen i enlighet med myndighetens prioriteringsordning. I den här sammanställningen redovisas vaccinationstäckningen (andelen personer i Sverige som har blivit vaccinerade) utifrån födelseland.

Resultaten visar att vaccinationstäckningen skiljer sig åt mellan utrikesfödda och personer som är födda i Sverige. Det gäller både för grupper som blev vaccinerade under fas 1 och grupper som vaccineras just nu i fas 2.

Hittills har cirka 70 000 personer vaccinerats på SÄBO och cirka 142 000 personer med omvårdande hemtjänst. I fas 1 är skillnaderna utifrån födelseland mindre bland personer på SÄBO, jämfört med äldre med omvårdande hemtjänst.

Fas 2 pågår för närvarande med vaccination av personer som är 65 år och äldre, som inte har hemtjänst eller plats på SÄBO. De äldsta ska få erbjudande om vaccination först.

Vaccinationstäckningen bland personer som är 80 år och äldre är högst bland personer som är födda i Sverige (91 procent). Därefter kommer personer som är födda i Norden (85 procent), i Nordamerika (81 procent) och i EU (77 procent). Lägst vaccinationstäckning ses bland personer födda i Nordafrika (59 procent) och i övriga Afrika (44 procent).

Flera studier, både i Sverige och internationellt, har visat på en högre risk för allvarlig sjukdom och död i vissa grupper. Det gäller t.ex. personer med lägre utbildning eller lägre inkomst, boende i vissa bostadsområden, trångbodda och utrikesfödda. Det är av stor vikt att de grupper som löper högre risk för allvarlig sjukdom och död nås av vaccinationen. Det är inte födelselandet i sig som utgör en riskfaktor, däremot har födelselandet ofta ett samband med utbildningsgraden, yrket, ett bostadsområde och befolkningstätheten. Dessa faktorer tillsammans ökar risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19.

I bekämpningen av pandemin är målet att en så hög andel av befolkningen som möjligt vaccinerar sig. Det handlar om att minska individens risk för sjukdom, men också att undvika att vissa grupper av människor, i vissa områden, förblir ovaccinerade, vilket ökar risken för så kallade klusterutbrott. Luckor i vaccinationstäckningen kan också påverka förutsättningarna för en jämlik hälsa på sikt.

Sveriges övergripande folkhälsopolitiska mål handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Vi befinner oss fortfarande i pandemin och i de inledande faserna av vaccinationerna. Därmed finns fortfarande möjlighet att utveckla, tillgängliggöra och anpassa arbetet med vaccinationerna mot covid-19 utifrån den här typen av uppföljningar.

The Public Health Agency of Sweden recommends that the most vulnerable groups are prioritized in each of the four stages of the COVID-19 vaccination program. Each week, vaccination rates are presented in line with the Agency’s order of prioritisation (in Swedish). This compilation presents vaccination rates based on country of birth.

Results show that vaccination rates vary depending on a person’s country of birth. This applies to people vaccinated during phase 1 and the groups currently being vaccinated.

Approximately 70,000 elderly people living in specialist care facilities have already been vaccinated, as have around 142,000 people receiving care in the home. There are fewer differences in country of birth amongst people living in specialist care facilities for elderly people, compared to those receiving at-home care.

Phase 2 is ongoing, and people aged 65 and above are currently being vaccinated. These people are not residents of special care facilities, nor are they receiving care in the home. The oldest people will be offered the vaccine first.

Amongst people aged 80 and above who were born in Sweden, vaccination rates are high at 91 per cent. This is followed by those born in the Nordic countries (85 per cent), North America (81 per cent) and the EU (77 per cent). The lowest vaccination rates are amongst those born in North Africa (59 per cent) and other African countries (44 per cent).

Many Swedish and international studies have shown that certain groups are at a higher risk for serious illness and death. These groups include people with lower levels of education attainment, those on lower incomes, living in certain residential areas and/or in overcrowded conditions as well as people born outside of Sweden. It is essential that groups with a higher risk of developing serious illness or dying receive the vaccination. The country of birth itself is not the risk factor, rather a person’s place of birth often correlates with their level of education, occupation, place of residence and subsequent population density. Together, these factors increase the risk of becoming seriously ill or dying of COVID-19.

In the fight against the pandemic, the aim is to vaccinate as much of the population as possible. It is a case of reducing an individual’s risk of illness, as well as making sure that certain areas or population groups do not go unvaccinated, which increases the risk of “cluster” outbreaks. Gaps in vaccination rates can also affect the long-term levels of health equality.

Sweden’s comprehensive public health policy objectives involve creating the social conditions for good and equitable public health for all and closing the gap on health inequality within a generation. We are still in the midst of a pandemic and the initial stages of vaccination. Hence, we have the opportunity to develop and adapt the work with COVID-19 vaccinations and make it accessible, based on these follow-ups.

Vaccinationerna mot covid-19 är ett av redskapen för att lindra följderna av pandemin och bidra till att färre människor blir allvarligt sjuka eller avlider. Den som har störst behov av ett skydd mot covid-19 ska erbjudas vaccinet före den som löper lägre risk för allvarlig sjukdom och död. Folkhälsomyndigheten har därför formulerat en prioritetsordning för vaccination mot covid-19 för att ge ett tidigt skydd till de personer som har störst risk att bli allvarligt sjuka i covid-19.

Folkhälsomyndigheten följer vaccinationstäckningen (andelen personer i Sverige som har blivit vaccinerade) i olika prioriterade grupper veckovis. I takt med att fler personer vaccineras kan statistik över täckningen i olika undergrupper tas fram. Då flera studier har visat att grupper med lägre socioekonomiska förutsättningar, däribland utrikesfödda, löper högre risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19, har Folkhälsomyndigheten sammanställt en vaccinationstäckning utifrån födelseland.

Folkhälsomyndigheten

Anders Tegnell
Avdelningschef, avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling

Vaccinationerna mot covid-19 är ett av redskapen för att lindra följderna av pandemin och bidra till att färre människor blir allvarligt sjuka eller avlider. Den tydligaste riskfaktorn för allvarlig sjukdom eller död är hög ålder. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att grupper med störst behov av skydd prioriteras i fyra olika faser när det gäller att få erbjudande om vaccination mot covid-19.

Sveriges övergripande folkhälsopolitiska mål handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Covid-19 har, liksom de flesta folkhälsoproblem, drabbat vissa grupper i samhället mer än andra. En av de mer drabbade grupperna är utrikesfödda som har en högre andel sjukdomsfall, IVA-vård och dödlighet, jämfört med personer som är födda i Sverige. Detta kan spegla en högre exponering av viruset, men också en ökad sårbarhet för de allvarligare följderna av sjukdomen.

Det är viktigt att betona att det inte är födelselandet i sig som utgör en riskfaktor. Däremot har födelselandet ofta ett samband med utbildningsgraden, yrket, ett bostadsområde och befolkningstätheten, vilka tillsammans ökar risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19.

Varje vecka följer Folkhälsomyndigheten vaccinationstäckningen (andelen personer i Sverige som har blivit vaccinerade) i enlighet med myndighetens prioriteringsordning. Regionerna har kommit långt med vaccinationerna i fas 1. Vaccinationstäckningen på särskilda boenden för äldre (SÄBO) är hög: 94 procent har fått sin första dos och 88 procent sin andra. Täckningen förväntas inte bli så mycket högre i denna grupp. Bland personer som är 65 år och äldre och har omvårdande hemtjänst ökar vaccinationstäckningen: 70 procent har fått två doser och 85 procent har fått minst en dos (21 april 2021).

I fas 2 pågår för närvarande vaccinationer av personer som är 65 år och äldre, som inte har hemtjänst eller plats på SÄBO, där de äldsta ska få erbjudande om vaccination först. I åldersgruppen 80 år och äldre har 91 procent fått minst en dos. I takt med att antalet vaccinerade ökar kan vi även följa upp vaccinationstäckningen i olika undergrupper. Flera studier, både i Sverige och internationellt, har visat på högre risk för allvarlig sjukdom och död i vissa grupper. Det gäller framför allt personer med lägre utbildning, lägre inkomst, som bor i vissa bostadsområden, lever i trångboddhet och utrikesfödda (1–6). I den här sammanställningen redovisar vi vaccinationstäckningen utifrån födelseland.

I takt med att fler personer vaccineras kan statistik över vaccinationstäckningen (andelen personer i Sverige som har blivit vaccinerade) i olika undergrupper tas fram. Då flera studier har visat att grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar, däribland utrikesfödda, löper högre risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19, har Folkhälsomyndigheten sammanställt vaccinationstäckningen utifrån födelseland.

Alla utförda vaccinationer mot covid-19 registreras från och med 1 januari 2021 i det nationella vaccinationsregistret (NVR) hos Folkhälsomyndigheten. Dessa data har matchats mot SCBs register över totalbefolkningen (från 2020-12-31) för att få uppgifter om födelseland. Befolkningen har delats in i tio grupper baserade på geografin, dvs. var man är född. Antalet vaccinerade i varje grupp har sedan delats med det totala antalet personer i respektive grupp för att erhålla andelen som har vaccinerats med minst en dos. I denna sammanställning inkluderas vaccinationer rapporterade till NVR t.o.m. 21 april 2021.

Åldersgruppen 80 år och äldre

Åldersgruppen 65–79 år

Äldre med omvårdande hemtjänst

Personer på särskilt boende för äldre (SÄBO)

Just nu erbjuds vaccinationer i hela landet, och olika regioner har hunnit olika långt med vaccinationerna. Fas 2 pågår fortfarande, vilket gör att siffrorna kan komma att ändras allteftersom fler personer blir erbjudna vaccin. I nuläget ses dock skillnader i vaccinationstäckningen (andelen personer i Sverige som har blivit vaccinerade) utifrån födelseland.

Födelselandet har visat sig ha en viss betydelse för risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19. Covid-19 har drabbat olika sociodemografiska grupper ojämlikt. Äldre personer, män, individer med lägre socioekonomisk status, utrikesfödda samt individer som är födda i vissa bostadsområden, har drabbats hårdare än andra (1). Faktorer som har beskrivits i studier från andra länder med betydelse för covid-19, inkluderar relativ fattigdom, yrke, bostadsområde, befolkningstäthet och etnicitet (2-6). Dessa faktorer samspelar ofta, men sambandet är komplext.

Komplexiteten i detta gjorde att Folkhälsomyndigheten i sina prioriteringar valde att, förutom ålder, rekommendera att socioekonomi ska vara en av utgångspunkterna för vaccinationsprioriteringarna i fas 2, 3 och 4. I en förtydligande text beskrev Folkhälsomyndigheten hur regionerna i praktiken skulle kunna beakta socioekonomi i prioriteringen av vaccin (7), till exempel genom kommunikativa insatser och genom att öka den fysiska tillgängligheten i områden med socioekonomiska utmaningar kan man öka vaccinationstäckningen bland dem som drabbas hårdast.

En nyligen publicerad rapport från Folkhälsomyndigheten visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med en högre andel sjukdomsfall, fler IVA-vårdade och fler avlidna (8). Detta kan spegla en högre exponering av viruset, men också en ökad sårbarhet för de allvarligare följderna av sjukdomen. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning är födda i ett annat land, och det är en heterogen grupp. Det kan därför finnas skillnader inom gruppen utrikesfödda när det gäller exponering och ökad sårbarhet.

Det är viktigt att betona att det inte är födelselandet i sig som utgör en riskfaktor. Däremot har födelselandet ofta ett samband med utbildningsgraden, yrket, ett bostadsområde och befolkningstätheten, vilka tillsammans ökar risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19. Den här sammanställningen visar också att födelselandet har ett samband med vaccinationstäckningen.

Det är av stor vikt att de grupper som löper högre risk för allvarlig sjukdom och död verkligen nås av vaccinationen.

I arbetet med att bromsa pandemin är det angeläget att en så hög andel av befolkningen som möjligt vaccinerar sig. Det handlar om att minska individens risk för sjukdom, men också att undvika att vissa grupper av människor eller områden förblir ovaccinerade och därmed ökar risken för så kallade klusterutbrott.

Slutsats

1. Bartelink V, Tynelius P, Walander A, Lager A. Socioekonomiska faktorer och covid-19 i Stockholms län November 2020. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm 2020; 2020.
2. Williamson EJ, Walker AJ, Bhaskaran K, Bacon S, Bates C, Morton CE, et al. Factors associated with COVID-19-related death using OpenSAFELY. Nature. 2020;584(7821):430-6.
3. de Lusignan S, Dorward J, Correa A, Jones N, Akinyemi O, Amirthalingam G, et al. Risk factors for SARS-CoV-2 among patients in the Oxford Royal College of General Practitioners Research and Surveillance Centre primary care network: a cross-sectional study. The Lancet Infectious diseases. 2020;20(9):1034-42.
4. Hawkins D. Differential occupational risk for COVID-19 and other infection exposure according to race and ethnicity. Am J Ind Med. 2020;63(9):817-20.
5. Norwegian Institute of Public Health. Norwegian” COVID-19-EPIDEMIC : Social and economic vulnerable groups during the COVID-19 pandemic – a rapid review. Norwegian Institute of Public Health, 2020; 2020.
6. Robertson E, Reeve K, Niedzwiedz C, et al. Predictors of COVID-19 vaccine hesitancy in the UK household longitudinal study. Brain, Behavior, and Imm unity. Volume 94, May 2021, Pages 41-50
7. Folkhälsomyndigheten. Socioekonomiska riskfaktorer för allvarlig sjukdom och död i covid-19. Publicerad på Torget. 2021.
8. Utrikesfödda och covid-19. Konstaterade fall, IVA-vård och avlidna bland utrikesfödda i Sverige 13 mars 2020–15 februari 2021. Artikelnummer 21051. April 2021.