Den svenska narkotikasituationen 2019

Publicerad: 28 november 2019Uppdaterad: -Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

I den här publikationen sammanfattar vi delar av 2018 års data till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA).

Kommunerna använder ett brett urval av insatser i det ANDT-förebyggande arbetet

En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANDT-samordnare. År 2018 hade 78 procent av kommunerna lokala samordnare för det narkotikaförebyggande arbetet, vilket är samma nivå som 2011. Däremot minskade den arbetstid som kommunerna avsatte för att samordna och planera det ANDT-förebyggande arbetet. I det lokalt förebyggande arbetet används ett brett urval av insatser för att påverka narkotikabruket.

Cannabisbruket har ökat i flera åldersgrupper

Cannabis var den narkotikatyp som flest personer i befolkningen hade använt 2018. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor rapporterade runt 4 procent av befolkningen (16–64 år) att de hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Det var även fler män än kvinnor som uppgav att de hade använt cannabis, och användning av cannabis var vanligare bland yngre än äldre. I åldersgrupperna 16–24 år, 25–34 år och 35–44 år ses för perioden 2013–2018 en ökad andel som uppger att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna, men med vissa variationer över tid.

Fortsatt ökning av antalet narkotikabeslag och brott

Under 2018 sågs en ökning av både antalet narkotikabeslag och antalet narkotikabrott. Beslagsdata visar en ökning av antalet beslag av hasch, amfetamin, heroin och kokain. Drogmarknaden har utvecklats till att bestå av både traditionella illegala droger och narkotikaklassade läkemedel som används utanför läkares ordination. Bensodiazepiner och tramadol är vanliga substanser i beslagen.

Majoriteten av patienterna som fick narkotikarelaterad vård använde mer än en substans och ofta opioider

De flesta som behandlades för sitt narkotikabruk under 2018 hade sökt vård för användning av flera substanser där det inte går att identifiera en primärdrog. När en primärdrog kunde anges var droggruppen opioider vanligast. Sedan 2006 ses även en ökning av antalet patienter som fått läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO).

Fler regioner erbjuder sprututbyte

Personer som injicerar droger har en ökad risk att smittas av infektionssjukdomar såsom hepatit C, hiv och hepatit B. Dessa virus kan spridas när man delar injektionsverktyg. Sprututbytesprogram erbjuds därför för att minska smittrisken, och antalet regioner som väljer att starta sprututbytesprogram har ökat.

Minskning av antalet narkotikarelaterade dödsfall

År 2018 minskade antalet narkotikarelaterade dödsfall jämfört med 2017, och en kraftig minskning ses av dödsfallen till följd av fentanylanaloger. Ungefär 70 procent av dödsfallen är män och den minskning som ses har skett bland män. Män avlider i högre utsträckning i yngre ålder och kvinnor i äldre ålder. Totalt är oavsiktliga överdoser den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall, och opioider förekom i 86 procent av dödsfallen.

Om publikationen

Folkhälsomyndigheten samordnar och rapporterar varje år ett antal uppgifter som rör narkotikasituationen i Sverige till EU:s narkotikabyrå, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). Rapporteringen omfattar många områden, såsom användning av narkotika, narkotikabeslag, narkotikarelaterad vård och narkotikarelaterad dödlighet. Syftet med rapporteringen är att ge EU och dess medlemsstater en objektiv överblick över EU:s narkotikasituation och narkotikaproblem samt bidra till en faktabaserad grund för narkotikadebatten.

I den här publikationen sammanfattar vi delar av 2018 års data till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA). Sammanställningen vänder sig till regionala och lokala ANDT-samordnare och andra aktörer som arbetar med frågan eller har ett intresse av den svenska narkotikasituationen och dess utveckling.

Flera myndigheter och organisationer har bidragit till Folkhälsomyndighetens rapportering: Brottsförebyggande rådet (Brå), Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Kriminalvården, Nationellt forensiskt centrum (NFC), Polismyndigheten, Tullverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS) och Åklagarmyndigheten.

Minskad arbetstid för ANDT-förebyggande arbete men bredd på genomförda insatser

Kommunernas arbete med att förebygga narkotikabruk leds ofta av lokala ANDT-samordnare. Under 2018 hade 78 procent av kommunerna lokala samordnare för det narkotikaförebyggande arbetet, vilket är samma nivå som 2011. Däremot minskade den arbetstid som kommunerna avsatte för samordning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet under perioden 2011–2018. Generellt är det narkotikaförebyggande arbetet integrerat med det övriga ANDT-arbetet i kommunerna.

Det lokala förebyggande arbetet avser motverka de bakomliggande anledningarna till att unga börjar använda narkotika, men också att hitta sätt att nå personer med förhöjd risk att utveckla problem. Det är därför viktigt att det lokala förebyggande arbetet utgår från en kartläggning och analys av den aktuella situationen i lokalsamhället. I de senaste två ANDT-strategierna har regeringen lyft vikten av att följa upp det förebyggande arbetet både nationellt, regionalt och lokalt. Trots detta har uppföljningsarbetet ännu inte fått fullt genomslag bland kommunerna, och bara drygt hälften uppgav att de 2018 följde upp hela eller delar av det ANDT-förebyggande arbetet. Den andelen ökade inte heller under perioden 2011–2018. Drygt en tredjedel av kommunerna uppgav att de under det senaste året genomförde en kartläggning av användningen och skadeverkningarna av ANDT i kommunen, och två tredjedelar uppgav att de följt upp ANDT-användningen bland skolelever.

Figur 1. Andelen kommuner som svarat att de genomfört kartläggning och uppföljning av det lokala ANDT-arbetet 2018.

Figuren visar andelen kommuner som följt upp hela eller delar av det ANDT-förebyggande arbetet, kartlagt ANDT-bruk och skadeverkningar samt undersökt ANDT-användning bland skolelever. Uppgifterna kommer från den webbaserade undersökningen Länsrapporten som Folkhälsomyndigheten genomför varje år.

Brett urval av insatser som påverkar narkotikabruk används i det lokala förebyggande arbetet

Risk- och skyddsfaktorer, det vill säga faktorer som utgör en risk för respektive skyddar mot att unga börjar använda narkotika, finns på individuell, social och strukturell nivå. Inom preventionsområdet försöker man påverka dessa faktorer så att de bidrar till en positiv hälsoutveckling.

Förebyggande insatser till unga behöver också innefatta ett brett urval av insatser på olika nivåer i samhället som kompletterar varandra. Universell prevention vänder sig till en hel population. Det kan till exempel handla om en metod som riktar sig till alla i en skola eller i en kommun. Selektiv och indikerad prevention riktar sig till grupper respektive individer som har en förhöjd risk för, respektive redan har utvecklat, ANDT-relaterade problem.

Majoriteten av de 290 svenska kommunerna genomförde hälsofrämjande universella åtgärder som syftade till att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer för narkotikabruk under 2018. Cirka 75 procent av kommunerna genomförde till exempel insatser för att skapa en trygg skolmiljö och en aktiv fritid för barn och unga. De flesta kommuner genomförde även insatser riktade till grupper och individer, exempelvis elever med svårigheter i skolan, och insatser som bygger på samverkan mellan socialtjänst, öppenvård, föräldrar och polis för att tidigt upptäcka narkotikabruk bland unga.

Figuren visar hur stor andel av de svenska kommunerna som genomförde några vanliga lokala förebyggande insatser under 2018. Uppgifterna kommer från den webbaserade undersökningen Länsrapporten som Folkhälsomyndigheten genomför varje år.

Figur 2. Urval av några vanliga lokala förebyggande insatser och andelen kommuner som arbetade med dessa 2018.

Figuren visar hur stor andel av svenska kommuner som arbetade med några vanliga lokala förebyggande insatser 2018. Uppgifterna kommer från den webbaserade undersökningen Länsrapporten som Folkhälsomyndigheten genomför varje år.

Cannabisbruket har ökat i flera åldersgrupper

Den vanligaste illegala drogen i Sverige är cannabis. I Folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor 2018 uppgav 3,9 procent av befolkningen i åldern 16–64 år att de hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Folkhälsoenkäten visade även att andelen män som använt cannabis var större (5,2 procent) än andelen kvinnor (2,4 procent), och att användning av cannabis var vanligare bland yngre än äldre. I åldersgruppen 16–34 år uppgav 7,9 procent att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Delar man upp denna åldersgrupp ytterligare, enligt EMCDDA:s åldersindelning, kan man se att andelen som använt cannabis i åldersgrupperna 16–24 år och 25–34 år ligger på ungefär samma nivå 2018. I åldersgrupperna 16–24 år, 25–34 år och 35–44 år ses för perioden 2013–2018 en ökning av andelen som uppger att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna, men med vissa variationer över tid, se figur 3.

Figur 3. Andelen i befolkningen som använt cannabis under de senaste 12 månaderna, uppdelat i åldersgrupper.

Figur 3. Andelen i befolkningen som använt cannabis under de senaste 12 månaderna, uppdelat i åldersgrupper

Cannabis är den vanligaste drogen bland skolelever och det är fler pojkar än flickor som har använt cannabis, enligt CAN:s rapport Skolelevers drogvanor. I CAN:s drogvaneundersökning 2018 uppgav 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna i årskurs 9 samt 17 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna i gymnasiets år 2 att de använt cannabis någon gång.

Figur 4. Andelen skolungdomar som använt cannabis någon gång. Uppgifterna kommer från CAN:s drogvaneundersökning (Skolelevers drogvanor).

Diagrammet visar utvecklingen mellan 2012 till 2018 av andelen skolungdomar som använt cannabis någon gång. Uppgifterna kommer från CAN:s drogvaneundersökning (Skolelevers drogvanor).

Användning av nya psykoaktiva substanser bland skolungdomar fortsätter att minska

Andelen skolelever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som använt någon form av ny psykoaktiv substans (NPS) har minskat sedan 2014. Andelen som 2018 rapporterade att de någon gång använt NPS var knappt 1 procent i både årskurs 9 och gymnasiets år 2. Den mest använda typen av NPS var syntetiska cannabinoider.

En viss minskning kan även ses i antalet NPS som upptäcks i Sverige. Under 2018 upptäcktes 39 NPS som inte tidigare förekommit i Sverige och som Folkhälsomyndigheten rapporterade till EMCDDA:s system för tidig varning. Det var en minskning jämfört med 41 stycken 2017. Samtidigt reglerades 35 substanser under 2018: 14 klassificerades som narkotika och 21 som hälsofarlig vara. Större delen av de substanser som reglerades som narkotika eller hälsofarlig vara under 2018 hörde till substansgruppen cannabinoider. Fentanylanaloger utgjorde 4 av 7 reglerade opioider som fortsatt varit prioriterade i regleringsarbetet, efter att fentanylanaloger uppmärksammats i flera dödsfall under 2017.

Figur 5. Antal klassificerade substanser 2018.

Diagrammet visar antalet substanser som klassificerades som narkotika eller hälsofarlig vara under 2018.

För att klassificera en ny substans som hälsofarlig vara krävs att den används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning och att den medför fara för människors liv eller hälsa.

För att klassificera en ny substans som narkotika krävs till exempel att den har konstaterat beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekt, ett krav som saknas för hälsofarlig vara. Både läkemedel och hälsofarliga varor kan klassificeras som narkotika om kraven anses uppfyllda.

Fortsatt ökning av antalet brott och narkotikabeslag i Sverige

Under 2018 ökade antalet beslag av narkotika i Sverige. Cannabis stod för mer än hälften av alla beslag gjorda 2018 (av tull och polis). Generellt har drogmarknaden utvecklats till att bestå av både traditionella illegala droger och narkotikaklassade läkemedel som används utanför läkares ordination. Bensodiazepiner och tramadol är vanliga substanser i beslagen.

För 2018 visar beslagsdata en ökning av antalet beslag av hasch, amfetamin, heroin och kokain. En nedåtgående trend kunde ses av antalet amfetaminbeslag fram till 2012, men det har därefter skett en uppgång och beslagen är nu åter på samma nivå som för 12 år sedan. De ökade narkotikabeslagen beror till stor del på polisens och tullens prioriteringar och insatser, men kan även förklaras av ökad införsel i landet. Stort fokus på att bland annat kontrollera lastbilar och containrar resulterade i stora narkotikabeslag under 2017 och 2018.

Sverige är främst en marknad för narkotika som produceras utomlands och smugglas in i landet. De flesta beslag görs i den södra delen av landet, eftersom det ligger nära kontinenten och det finns flera strategiska transportpunkter såsom hamnar och broar. Det är även vanligt med smuggling via postförsändelser, vilket är sammankopplat med försäljning av narkotika på internet. Denna typ av smuggling har ökat stadigt under de senaste åren, och beslagen gäller främst mindre mängder narkotika.

Över tid kan en prisnedgång ses för flera narkotikatyper, speciellt för substanser som kan injiceras som amfetamin och heroin, men även för kokain. Många substanser har även ökat i renhet, dvs. blivit starkare; bland annat kan en långvarig ökning av THC-halten i cannabis ses.

Figur 6. Antal anmälda brott mot narkotikastrafflagen.

Diagrammet visar utvecklingen av antal anmälda brott mot narkotikastrafflagen mellan 2013 till 2018. Uppgifterna kommer från Brottsförebyggande rådet.

Eget bruk och innehav står för majoriteten av alla anmälda narkotikabrott

Narkotikabrotten tillhör de brottskategorier där antalet anmälda brott i hög grad påverkas av polisens och tullens spanings- och ingripandeverksamhet. Runt 107 000 brott mot narkotikastrafflagen rapporterades under 2018, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2017. Av de narkotikabrott som rapporterades 2018 gällde majoriteten eget bruk och innehav.

Figur 7. Typ av anmälda narkotikabrott inklusive smugglingsbrott 2018.

Figuren visar olika typer av anmälda narkotikabrott 2018. Uppgifterna kommer från Brottsförebyggande rådet.

Narkotikabrott och våldsbrott vanligaste orsakerna till anstaltsvistelse

Enligt publikationen Kriminalvård och statistik 2018 är en stor del av Kriminalvårdens klienter dömda för narkotikabrott. Bland dem som var inskrivna på en anstalt den 1 oktober 2018 var våldsbrott det vanligaste huvudbrottet (32 procent) följt av narkotikabrott (28 procent). Bland nyintagna på anstalter under 2018 var dock narkotikabrott det vanligaste huvudbrottet (32 procent)

Bland klienter som var inskrivna på anstalt den 1 oktober 2018 hade 56 procent använt någon form av narkotika under de senaste 12 månaderna före anstaltsvistelsen. Vanligast var cannabis (41 procent), följt av kokain (20 procent) och amfetamin (18 procent). Många klienter bedöms ha någon form av beroendeproblematik. Narkotikarelaterad problematik var vanligast (34 procent), följt av problem som är relaterat till bruk av flera olika substanser (17 procent).

Kriminalvården genomför flera åtgärder för att förhindra och förebygga narkotikabruk

Kriminalvården har en viktig roll inom behandlande och återfallsförebyggande insatser för personer med ett narkotikabruk, eftersom ett stort antal personer som använder narkotika kommer i kontakt med den myndigheten varje år. De erbjuder behandlingsprogram för intagna som har narkotikaproblem, och arbetar med uppsökande verksamhet så att hjälp kan erbjudas redan i häktet. Kriminalvården genomför även flera åtgärder för att förhindra och förebygga narkotikabruk inne på anstalterna, till exempel drogtester, narkotikahundar, visitationer och inpasseringskontroller.

Narkotikarelaterad vård är vanligast i yngre åldersgrupper och de flesta av patienterna är män

Enligt Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården fick drygt 35 000 personer narkotikarelaterad vård under 2018 (en individ kan förekomma i flera källor och då räknas mer än en gång). Majoriteten var 15–44 år vid start av behandling, och den största åldersgruppen var 15–29-åringar (39 procent). Medelåldern för dem som fick institutionsvård var lägre än för dem som behandlades inom öppenvård och sjukhusbaserad slutenvård samt inom Kriminalvården. Majoriteten av patienterna som fick narkotikarelaterad vård var män.

Figur 8. Åldersfördelningen bland patienter i narkotikarelaterad vård (andelar) 2018.

Figuren visar åldersfördelningen bland patienter i narkotikarelaterad vård (andelar) 2018.

Figur 9. Könsfördelningen bland patienter i narkotikarelaterad vård (andelar) 2018.

Figuren visar könsfördelningen bland patienter i narkotikarelaterad vård 2018.

Majoriteten av patienter i behandling använder mer än en substans

Vanligast var att patienter i narkotikarelaterad vård under 2018 hade använt flera olika droger och att en primärdrog inte kunde identifieras. När en primärdrog angavs gällde det oftast droggruppen opioider, följt av gruppen hypnotika och lugnande medel och därefter cannabis. Mönstret när det gäller primärdrog skiljde sig dock för dem som fått institutionsvård – där angavs opioder som vanligast, följt av stimulantia (vanligast var amfetamin) och därefter hypnotika och lugnande medel.

Antalet patienter som får läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) ökar

Antalet patienter som registrerats i Socialstyrelsens läkemedelsregister med ett recept på något av de läkemedel som används inom läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) har ökat sedan 2006. Då hade bland annat begränsningen av antalet deltagare tagits bort. År 2018 var runt 4 000 individer över 20 år registrerade i Läkemedelsregistret med ett recept på något av de läkemedel som används inom LARO. Detta är en ökning med 3 procent i jämförelse med 2017.

Tillgången till LARO varierar över landet och Socialstyrelsen bedömer att tillgången till LARO är god i drygt hälften av Sveriges regioner. LARO-läkemedel kan endast skrivas ut av läkare med specialistkompetens för den typen av behandling. Behandlingen kan i vissa fall fortgå på SiS-institutioner och Kriminalvårdens anstalter, om en person redan får denna behandling eller får den ordinerad av läkare.

Fler sprututbytesprogram startas

Bland personer som injicerar droger finns en ökad risk att smittas av infektionssjukdomar som hepatit C, hiv och hepatit B. Dessa sjukdomar sprids framför allt genom delning av injektionsverktyg (kanyler, sprutor etc.). Flera regioner erbjuder därför sprututbytesprogram för att minska smittrisken. Genom sådana program kan personer som injicerar droger byta sina använda injektionsverktyg mot nya oanvända verktyg, och få tillgång till basal hälso- och sjukvård som testning, vaccination och behandling för sjukdomar. Programmen ska även motivera personer som injicerar droger till rehabilitering och ett narkotikafritt liv. Idag finns effektiva mediciner för att behandla hepatit C, och WHO har fastställt målet att eliminera hepatit C i världen till 2030.

År 2018 erbjöd 14 av 21 regioner i Sverige sprututbyten, och det fanns 20 aktiva sprutbytesprogram. Med regeringens ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler i mars 2017, togs det kommunala vetot bort och åldern för deltagande i programmen sänktes från 20 till 18 år. Under 2018 var det flera regioner som startade sprututbytesprogram och fler planeras till 2019.

Hepatit C vanligt bland personer som injicerar droger

Personer som injicerar droger är en särskilt riskutsatt grupp. Under 2018 rapporterades runt 1 600 personer med hepatit C-infektion i Sverige, av vilka 54 procent hade smittats i Sverige. Lite fler än hälften av alla fall har smittväg rapporterad och majoriteten av dessa, 75 procent, är smittade via injektion av droger, vilket även är vanligast för de som fått infektionen i Sverige. En minskning av antalet fall med smittväg injektion av droger har setts sedan 2009. Bland 15–24-åringar är cirka 90 procent smittade via orena injektionsverktyg och även i denna åldersgrupp syns en minskning av antalet fall.

För hiv och hepatit B fortsätter antalet rapporterade fall att vara lågt. Under 2018 rapporterades endast ett fåtal personer med hivinfektion och hepatit B som hade smittats i Sverige via injektion av droger.

Minskning i antalet narkotikarelaterade dödsfall – arbetet mot fentanylanaloger har gett resultat

Varje år rapporteras antalet narkotikarelaterade dödsfall in till EMCDDA. EMCDDA använder ett mått som skiljer sig något från det mått som används i den svenska officiella statistiken (läkemedels- och narkotikaförgiftningar), men båda måtten visar samma utveckling. Under 2018 inträffade 566 narkotikarelaterade dödsfall jämfört med 626 dödsfall 2017. Av dessa var 402 män och 164 kvinnor. Antalet dödsfall minskade med 13 procent bland männen i jämförelse med 2017, men bland kvinnorna var antalet kvar på samma nivå.

Enligt Rättsmedicinalverket minskade antalet dödsfall till följd av fentanylanaloger kraftigt under 2018, från 101 dödsfall 2017 till 11 dödsfall 2018. Att antalet överdoser sjunker är till stor del ett resultat av polisens insatser mot webbshopar som sålde dessa substanser, Folkhälsomyndighetens arbete som gjordes med att utreda och föreslå klassificering av flera fentanylanaloger som narkotika eller hälsofarlig vara samt de insatser av rättsväsendet som ledde till att två personer åtalades för vållande till annans död efter att ha sålt fentanylanaloger.

De flesta dödsfallen var relaterade till opioider

Opioider fortsätter att vara den substans som dominerar, och 2018 förekom opioider i 86 procent av de narkotikarelaterade dödsfallen. Oavsiktliga förgiftningar (överdoser) var den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall. Det är bland dödsfallen med oklar avsikt och oavsiktliga förgiftningar som minskningen sker. Antalet narkotikarelaterade suicid ökade däremot något mellan 2017 och 2018.

Figur 10. Antal narkotikarelaterade dödsfall över tid fördelat på orsak.

Diagrammet visar utvecklingen av antalet narkotikarelaterade dödsfall fördelat på orsak mellan år 2013 och 2018.

Ungefär 70 procent av de narkotikarelaterade dödsfallen är män. Skillnaderna mellan män och kvinnor är stora när det gäller både dödsorsaken och åldern vid dödsfallet. Oavsiktliga överdoser är vanligast bland både män och kvinnor, men näst vanligast för män är dödsfall till följd av oklar avsikt medans suicid med narkotika är näst vanligast för kvinnor.

Figur 11. Andel narkotikarelaterade dödsfall bland män och kvinnor fördelat på orsak 2018.

Diagrammet visar andel narkotikarelaterade dödsfall bland män och kvinnor fördelat på orsak 2018.

Män avlider i högre utsträckning i lägre ålder och kvinnor i högre utsträckning i högre ålder. Drygt en femtedel av dödsfallen bland kvinnor inträffade bland dem som var 60 år eller äldre. Motsvarande andel bland män var 12 procent. Drygt 28 procent av männen och 18 procent av kvinnorna var 29 år eller yngre vid tiden för dödsfallet.

Figur 12. Andel narkotikarelaterade dödsfall fördelat på ålder 2018.

Figuren visar andel narkotikarelaterade dödsfall fördelat på ålder 2018.

Åtgärder för att förebygga narkotikarelaterade dödsfall

Under 2018 och 2019 har ett antal åtgärder genomförts som syftar till att förebygga narkotikarelaterade dödsfall. De flesta av dessa åtgärder är resultat av regeringsuppdrag till olika myndigheter.

Flera föreskriftsändringar har genomförts för att göra naloxonläkemedel mer tillgängligt för personer i riskzonen för överdoser samt för närstående och personal inom räddningstjänsten. I januari 2019 uppdaterades de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende med en rekommendation om att hälso- och sjukvården bör erbjuda naloxon och utbildningsinsatser till personer med opioidberoende och risk för överdos. Samtidigt publicerades informationsfoldrar och samtalsstöd om överdosrisker och naloxonanvändning som var riktade till brukare och personer som möter brukare. Ett kunskapsstöd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende är under framtagande av Socialstyrelsen. Kunskapsstödet syftar till att förbättra tillgängligheten till behandlingen och öka förutsättningarna för en likvärdig vård.

Den svenska narkotikasituationen 2019

Denna rapport sammanfattar Sveriges narkotikasituation och innehåller uppgifter som Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera andra myndigheter rapporterar in till EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. Publikationen gäller år 2018 och sammanfattar bland annat användning av narkotika, narkotikabrott, narkotikarelaterad dödlighet och kommunernas förebyggande arbete.

I korthet visar rapporten att:

  • Kommunerna använder ett brett urval av insatser i det ANDT-förebyggande arbetet.
  • Andelen som uppger att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna har ökat i flera åldersgrupper.
  • En fortsatt ökning av antalet narkotikabeslag och brott ses.
  • Fler regioner erbjuder sprututbyte.
  • Majoriteten av personerna som fick narkotikarelaterad vård använde mer än en substans och ofta opioider.
  • Under 2018 ses en minskning av antalet narkotikarelaterade dödsfall men opioider är fortfarande vanligast orsak till dödsfallen.
  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Publicerad: 28 november 2019
  • Uppdaterad: -

Öppna publikationen

Läs publikation

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan