Rapporten sammanfattar bland annat information om narkotikarelaterad behandling, narkotikabrott, narkotikarelaterad dödlighet och kommunernas förebyggande arbete i Sverige 2020. Även senast tillgängliga data för användning av cannabis i befolkningen och bland skolelever redovisas.

I korthet visar rapporten att:

  • En god grundstruktur för ett hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbete finns i kommunerna, men den kommunala arbetstiden för att samordna och planera ANDT-förebyggande arbete har minskat 2011-2020.
  • Under covid-19-pandemin 2020 skedde en del omställningar och förändringar gällande förebyggande aktiviteter och insatser i landet. Till exempel uppgav länsstyrelserna att fler digitala utbildningar genomförts, medan insatser inom ANDT-samordning och tillsynsverksamhet minskade eller ställdes om.
  • Cannabis var den vanligaste narkotikatypen i Sverige 2021 och användningen är vanligare bland yngre och bland män. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor rapporterade 3,3 procent av befolkningen (16–64 år) att de hade använt cannabis under de senaste 12 månaderna. I åldersgruppen 16–34 år uppgav 7,8 procent av männen och 5,2 procent av kvinnorna att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna.
  • Enligt sammanslagna uppgifter från polis och tull har det totala antalet narkotikabeslag och narkotikabrott ökat sedan 2016. Under 2020 ökade narkotikabeslagen med 12 procent och narkotikabrotten med 10 procent jämfört med 2019. Sett till antal narkotikabrott som rapporterades 2020 gällde majoriteten eget bruk och innehav. För narkotikabeslagen gällde ökningen marijuana och amfetamin. Kategorin produktion av narkotika stod för den största procentuella ökningen av brott.
  • Antalet individer som vårdats i slutenvård och/eller specialiserad öppenvård för problem orsakade av narkotika har ökat under de senaste 10 åren. De flesta som behandlades för sitt narkotikabruk under 2020 hade sökt vård för användning av flera substanser i kombination där det inte går att identifiera en primärdrog.
  • Fler regioner erbjuder sprututbyte – 17 av 21 regioner har nu aktiv sprututbytesverksamhet. Det är en insats för att minska smittspridningen av sjukdomar såsom hepatit C, hepatit B och hiv.
  • Antalet rapporterade fall av hepatit C via injektion av droger med oren injektionsutrustning har minskat under 2020. Minskningen av antalet rapporterade fall kan ha flera orsaker. Dels kan det vara en effekt av att antalet sprututbyten har ökat i Sverige, dels att tillgången till botande behandling har ökat. Även påverkan av smittskyddsåtgärder och fysisk distansering under covid-19-pandemin, med minskat antal personer som provtagits för hepatit C trots behov som följd, kan vara en bidragande orsak till minskat antal rapporterade och upptäckta fall under 2020.
  • Under 2020 ses en fortsatt minskning av antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige. Av de dödsfall som inträffade gällde 71 procent män och 29 procent kvinnor. Överdoser var den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall under 2020 för både kvinnor och män. Opioider var involverade i 88 procent av de dödsfall där det är känt vilken substans som orsakat dödsfallet.

Rapporten sammanfattar Sveriges narkotikasituation under 2020 (delvis 2021) och innehåller uppgifter som Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera andra myndigheter rapporterar in till EU:s narkotikabyrå, EMCDDA.

Relaterad läsning

Narkotika och hälsofarliga varor

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Publicerad: 3 mars 2022
  • Uppdaterad: -
  • Artikelnummer: 21251