Folkhälsomyndigheten rapporterar årligen till regeringen om utvecklingen av hälsan och dess bestämningsfaktorer. Det här är 2016 års rapport. I den redovisar myndigheten aktuell och uppdaterad data och statistik om befolkningens hälsa och beskriver även utvecklingen av de faktorer som påverkar hälsan, såsom livsvillkor och levnadsvanor. Redovisningen sker på nationell nivå och bygger främst på data från olika centrala register samt data från ett antal enkäter med folkhälsoanknytning.

Rapporten kan med fördel användas som en kortfattad och översiktlig sammanfattning av ett antal viktiga indikatorer som tillsammans ger en bild av hur folkhälsan i Sverige utvecklas. Innehållet är av intresse för politiker och andra beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, men även för profession inom t.ex. hälso- och sjukvård och socialtjänst, för forskare och studenter vid vård- och folkhälsoutbildningar och liknande och för medier.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Hälsan och förutsättningarna för att ha en god hälsa är dock inte jämnt fördelade, det finns skillnader mellan olika grupper i samhället och skillnaderna ökar dessutom för vissa indikatorer. När befolkningen t.ex. delas in efter utbildningsnivå är det i stort sett alltid de med lägst nivå som har sämst hälsa. Den sociala gradienten, mätt i utbildningsnivå, är alltså tydlig.

Hälsan i befolkningen

Rapporten visar att medellivslängden fortsätter att öka och att skillnaden mellan könen minskar. Det är nu större skillnad i medellivslängd mellan personer med låg respektive hög utbildningsnivå än vad det är mellan kvinnor och män.

Den psykiska ohälsan ökar bland yngre, samtidigt som den minskar för äldre. Självmorden minskar något totalt, förutom för åldersgruppen 15–24 år.

Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer minskar överlag, men skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper kvarstår. Personer med lägre utbildningsnivå löper större risk att såväl insjukna som dö i hjärt- kärlsjukdomar och cancer, jämfört med de med högre utbildningsnivå.

Det totala antalet rapporterade fall av anmälningspliktiga infektionssjukdomar har inte förändrats i någon större utsträckning under de senaste åren. Däremot har antalet anmälda fall av det antibiotikaresistenta smittämnet MRSA ökat med 30 procent sedan 2014 och under 2015 anmäldes drygt 3 800 fall. En bidragande orsak bedöms vara att fler människor på flykt sökt vård och att antalet provtagningar ökat. Antalet som blivit smittade i Sverige har däremot minskat under den senaste tioårsperioden.

Livsvillkor och levnadsförhållanden

Hälsan och skillnaderna i hälsa påverkas av människors livsvillkor och levnadsförhållanden. Inkomstspridningen fortsätter att öka och ökade skillnader mellan olika utbildningsgrupper ses också när det gäller ekonomisk standard. Lågutbildade kvinnor har en särskilt svag utveckling. Arbetslöshetstalen har under 2000-talet varit fluktuerande men stigande, för att efter 2011 stabiliserats. Senaste mätningarna visar sjunkande tendenser.

Utbildningsnivån i Sverige fortsätter att stiga. En allt större del av befolkningen har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män och könsskillnaden ökar. Det finns ett tydligt och generellt samband mellan högre utbildningsnivå och bättre hälsa.

Förekomsten av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar är överlag minskande eller oförändrad.

När det gäller miljörelaterade hälsofaktorer är utvecklingen av luftkvaliteten till stor del positiv. Analyser av bl.a. bröstmjölk visar att förekomsten av organiska miljöföroreningar, såsom PCB, DDE (nedbrytningsprodukt av DDT), dioxiner och PBDE (bromerat flamskyddsmedel), minskar långsamt trots att användningen av dessa medel kraftigt begränsats.

Befolkningens utövande av friluftsliv är relativt konstant över tid förutom bland äldre där man ser en ökning. Även här finns det skillnader mellan olika grupper i befolkningen; yngre och utrikesfödda har en låg andel friluftsaktiva jämfört med t.ex. medelålders.

Levnadsvanor

Utvecklingen av levnadsvanor under de senaste tio åren är överlag positiv. Dock finns det generellt stora skillnader utifrån socioekonomiska faktorer (mätt i utbildningsnivå), kön och ålder. I vissa fall ökar dessutom skillnaderna.

Andelen personer med en stillasittande fritid har varit oförändrad under den senaste tioårsperioden. Det gäller även andelen som äter lite frukt och grönt. Män äter mindre mängder frukt och grönt än kvinnor. Andelen personer med fetma (BMI överstigande 30) har ökat både bland kvinnor och män. Det har däremot inte skett någon förändring av andelen personer med övervikt (BMI mellan 25 och 30).

Såväl användning av tobak som konsumtion av alkohol minskar i befolkningen i stort och dessa trender har varit stabila under en följd av år.

Den narkotikarelaterade dödligheten ökade med 30 procent 2014, jämfört med året före. Delar av ökningen, som pågått under en längre period, kan förklaras av fler och förbättrade rättsmedicinska analyser och hur dödsorsaksintyg registreras och kodas, enligt analys gjord av Socialstyrelsen. Dödligheten ökar både bland män och bland kvinnor, men det största antalet narkotikarelaterade dödsfall finns bland män. Cannabisbruket i befolkningen har stigit något under den senaste tioårsperioden. Också antalet vårdade för narkotikarelaterade diagnoser fortsätter att öka.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 75
  • Artikelnummer: 16005