Lägesrapporten ger en överblick över utvecklingen och förändringarna på vaccinområdet, med fokus på 2015. Innehållet omfattar en uppföljning av de nuvarande vaccinationsprogrammen och utvecklingen av nya vacciner samt den planering som gäller för eventuella förändringar i de nationella vaccinationsprogrammen.

Rapporten vänder sig i första hand till regeringen, som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för olika aktörer på vaccinationsområdet.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Uppföljningen av de nationella vaccinationsprogrammen för 2015 visar att vaccinationstäckningen fortsatt är hög och stabil, att sjukdomarna vi vaccinerar mot är under god kontroll och att vaccinerna som används inom programmen är fortsatt säkra. Den höga vaccinationstäckningen tyder på att allmänheten har ett högt förtroende för vaccinationsprogrammen och för personalen som erbjuder vaccinationerna.

Antalet fall av kikhosta har under de senaste två åren varit betydligt fler än tidigare år. Ökningen är inte unik för Sverige, och kan bl.a. bero på en naturlig variation i förekomsten av kikhosta och en kortvarigare effekt av vaccinet än förväntat. Folkhälsomyndigheten har utvärderat olika strategier för att förebygga kikhosta hos spädbarn och tagit fram rekommendationer till vården. Exempelvis är det viktigt att vaccinera barnen i tid enligt schemat och att tidigt ställa diagnos och behandla sjukdomsfall.

Sedan slutet av 2014 har produktionsproblem och ökad efterfrågan i världen lett till restnoteringar av vacciner som används inom barnvaccinationsprogrammet. Folkhälsomyndigheten samverkar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)och Läkemedelsverket för att upprätthålla vaccinationsprogrammet och står bl.a. bakom en gemensam rekommendation om hur vaccin bör prioriteras vid bristsituation. Inom samarbetet görs även en kartläggning av och en plan för den långsiktiga vaccinförsörjningen.

Vaccinbristen försvårar genomförandet av vaccinationsprogrammet överlag, men problemet har blivit extra påtagligt i samband med vaccinering av nyanlända eftersom flyktingmottagandet i Sverige under 2015 har lett till ett ökat behov av vacciner. Arbetet med att erbjuda nyanlända kompletterande vaccination inom hälso- och sjukvården är också komplext och tidskrävande eftersom vaccinationsstatus och behov av kompletterande vaccinationer behöver fastställas trots frånvaro av medicinsk dokumentation. Som stöd för hälso- och sjukvården har Folkhälsomyndigheten publicerat rekommendationer om vaccinationer till människor på flykt.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en arbetsprocess för att utreda ändringar av nationella vaccinationsprogram och bereda förslag till regeringen. I samband med detta skapades en referensgrupp för nationella vaccinationsprogram som bl.a. ska ge förslag på prioriteringsordning för utredningar om vaccinationer.

Folkhälsomyndigheten kan också förankra sina underlag och bedömningar hos gruppen. Flera vaccinationsutredningar avslutades under året. En utredning om rotavirusvaccination pågår och beräknas bli klar i början av 2017. Ytterligare två utredningar har nyligen påbörjats, en om tidigareläggning av första dosen mot mässling, påssjuka och röda hund, och en om vaccination mot humant papillomvirus (HPV) till pojkar. Folkhälsomyndigheten kommer därefter att arbeta vidare med utgångspunkt i den aktuella prioriteringslista som referensgruppen föreslagit.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 34
  • Artikelnummer: 16116