Övervakning av antibiotikaresistens är nödvändig för att ge underlag till rekommendationer angående val av empirisk antibiotikabehandling vid olika infektionstillstånd. Andra syften är att tidigt upptäcka spridningar av resistens och att kunna bedöma effekten av olika åtgärder mot antibiotikaresistens.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Denna rapport berör främst verksamheter inom klinisk mikrobiologi, smittskydd, Strama och vårdhygien. Den kan även vara av intresse för verksamheter med inriktning på kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.

Inledningsvis diskuteras generella principer för övervakning av antibiotikaresistens, och en sammanfattning av WHO:s rekommendationer för övervakning av antibiotikaresistens görs.

Därefter beskrivs nuvarande, gemensamma system för övervakning av antibiotikaresistens i Sverige: övervakning enligt smittskyddslagen (SmiNet); årliga insamlingar, "100-stamsstudier", av antibiotikaresistensdata från kliniskt mikrobiologiska laboratorier (ResNet); svensk medverkan i ECDC:s europeiska övervakning av antibiotikaresistens vid invasiva infektioner (EARS-Net); Folkhälsomyndighetens databas för kontinuerlig insamling och övervakning av antibiotikaresistensdata (Svebar). Svebar ska samla in alla antibiotikaresistensresultat från kliniskt mikrobiologiska laboratorier i landet. Systemet har funktioner för varning vid allvarlig resistens och goda verktyg för att generera rapporter.

Slutligen presenteras en nationell plan för övervakning av antibiotikaresistens, dels för 2013, dels på längre sikt. Detta är de viktigaste punkterna i planen:

  • Lokal övervakning av antibiotikaresistens enligt WHO:s rekommendationer genomförs av alla sjukvårdshuvudmän. Den nationella övervakningen av antibiotikaresistens grundar sig helt på data som genererats lokalt, framför allt genom analys av kliniska prov, men även baserat på screening och smittspårning. Det är viktigt att sjukvårdshuvudmän ställer krav på att denna lokala övervakning, sammanställning och rapportering utförs. En viktig del är att ställa krav angående antibiotikaresistensövervakning vid upphandling av mikrobiologisk diagnostik.
  • Övervakning med nuvarande gemensamma system fortsätter. Övergång till att hämta data via Svebar inleds.
  • Alla kliniskt mikrobiologiska laboratorier ansluter sig till Svebar.
  • På längre sikt används data från Svebar för att analysera nämnardata som är viktiga för övervakning av antibiotikaresistens. Omfattningen av provtagning vid olika typer av infektioner, vid smittspårning, vid screening och vid kartläggning av utbrott har stor inverkan på resultatet då antibiotikaresistens övervakas.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2014-03-11
  • Antal sidor: 38
  • Artikelnummer: 2014-03-06